Den internationella Pisaundersökningen har setts som ett viktigt redskap för att undersöka hur skolsystemet i landet mår. Under torsdagen riktades hård kritik mot Skolverket och utbildningsminister Anna Ekström (S) efter att Riksrevisionens granskning kommit fram till att det under 2018 års prov begåtts en rad misstag. 

”Sannolikt att svaga inte går på provet”

År 2018 var första gången som Skolverket ansvarade för själva administrationen.

– Gången innan var det Mittuniversitet och forskare som var väldigt angelägna om att så många som möjligt skulle göra provet. För att det här var någonting viktigt, det var på allvar, säger Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning.

Magnus Henrekson menar att var fjärde femtonåring saknas i undersökningen, och att det till stor del är elever med svaga skolresultat:

– Skolverket var väldigt noga med att säga “provet är naturligtvis frivilligt och den som inte vill göra det behöver inte göra det”. Det är klart att då sänder man ju en annan signal. Om man tror sig vara svag så är det ganska stor sannolikhet att man inte går på provet.

Jämför med Tysklands resultat

Länder som Tyskland som också tog emot många nyanlända 2015 har tvärtemot Sverige sett Pisaundersökningarna som obligatoriska.

– Det borde vara ett svenskt intresse att faktiskt veta hur det ser ut för att kunna jämföra oss men också veta vad vi måste förbättra, säger Magnus Henrekson.

Under torsdagen har Anna Ekström (S) sagt att Sverige på en rad andra prov gjort goda resultat och att den svenska skolan är på uppgång. Professor Magnus Henrekson menar att även dessa pekar på exkludering, men framförallt att ministern ”blandar bort korten” som talar om andra prov än det som diskuteras.

Se mer i spelaren ovan.