– Bedragarna är oerhört skickliga, de har kunskap i psykologi och har övat, säger Lars-Olof Johansson, professor i psykologi som studerat mekanismer bakom beslutsfattande. Han har för Konsumentverkets räkning skrivit en text om psykologin bakom riskfyllda beslut tillsammans med en kollega.

I de flesta typer av bedrägerier är det enligt forskarna samma grundläggande psykologiska mekanismer som används. Det första steget är att stressa individen. Det kan handla om att påstå att det finns en skuld som inte är betald och gått till Kronofogden eller att det pågår ett dataintrång.

Bli av med problem snabbt

– Om man ska få en person att inte fatta rationella beslut så gäller det att stressa människan.

Hjärnan går då in i ett tillstånd som går ut på att snabbt försöka lösa ett problem, förklarar Lars-Olof Johansson.

– Man söker efter information som som kan hjälpa. Man blir mer benägen att lita på sin omgivning.

I den här fasen skapas tillit till bedragaren med hjälp av olika metoder. De erbjuder hjälp, kan sitta på olika slags information som verkar pålitlig. Man blir benägen att följa deras uppmaningar.

Inte okunskap

Tvärtemot vad många kan tro handlar det inte om okunskap hos de som drabbas. Många vet vad de ska göra om de utsätts för ett bedrägeri men blir lurade ändå.

– De psykologiska processerna är sådana att det är få som kan stå emot.

För att komma tillrätta med bedrägerierna är det mest effektiva sättet enligt Lars-Olof Johansson att ändra strukturen på hur betalningar görs via bankerna. Inte att lägga ansvaret på individerna.

– Vi kommer inte kunna ändra på att människor är stresskänsliga och vill kunna lita på andra.