– Det vi har sagt är att vi kommer att behöva öka budgeten med ungefär 20 miljarder till nästa år och det är helt nödvändigt, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT.
Regeringen vill alltså kraftigt öka försvarsanslagen nästa år. Utöver det planerar man att skjuta till ytterligare cirka tolv miljarder till år 2025. På ett par år kan alltså försvarsbudgeten öka med 32 miljarder kronor.
Totalt väntas försvarets budget uppgå till cirka 117 miljarder kronor nästa år.
Ökningen motiveras bland annat av att Försvarsmakten ska växa. Samtidigt har man ökade kostnader på grund av inflation, bland annat för drivmedel, och ska ersätta det stöd man gett till Ukraina.
Vad ska pengarna användas till?
– Det är helt nödvändigt för att möta ökande kostnader, men också för att bygga ett starkare försvar i ljuset av de erfarenheter vi kan dra från kriget i Ukraina. Vi har kanske det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut och då måste vi göra betydande försvarssatsningar.
De planerade tillskotten skulle också innebära att Sverige nästa år når det så kallade tvåprocentsmålet enligt Natos sätt att räkna.
– I regeringsförklaringen står det ju att vi ska nå 2 procent av BNP senast 2026. Vi kommer att uppnå 2,1 procent enligt Natodefinitionen som är lite bredare än hur vi tidigare har räknat. Min bedömning är att vi under överskådlig tid kommer att behöva ligga över 2 procent av BNP till försvaret, säger Pål Jonson.
Jonson: ”Kommer att omsättas till riktig försvarsförmåga”
Natos definition för målet räknar in fler områden än den man använder i Sverige, bland annat pensionskostnader och Natoavgifter. Den svenska versionen av tvåprocentsmålet tror försvarsministern att Sverige kan nå 2027 eller 2028.
– Min bedömning är att Försvarsmakten på ett effektivt sätt tillsammans med andra försvarsmyndigheter kommer att kunna omsätta detta till riktig försvarsförmåga, säger Pål Jonson.
