I de svenska butikerna ser det ut som att det är en stor variation av svensk kyckling men bakom etiketterna döljer det sig en extrem likriktning. Det finns i dag bara två sorter bland den konventionella kycklingen som heter Ross och Cobb.
– Över hela världen är det två företag som dominerar hela avelsarbetet och det är deras kycklingar vi äter, säger Per Jensen professor i etologi vid Linköpings universitet.
11 stycken så kallade elitdjur i avelspyramidens topp för Ross-kycklingen, som är den vanligaste i Sverige, kan genom endast fem generationer ge hela 48 miljoner slaktkycklingar i slutänden.
Resistensen importeras
Går man bara två generationer bakåt på den svenska slaktkycklingen så visar det sig att den inte alls är svensk. Avelsdjuren importeras i flera omgångar om året och med sig har en del av dem antibiotikaresistens ESBL som de fått på de utländska kläckerierna. Även om avelsbolagen uppger att de inte längre ger antibiotika till avelsdjuren så visar den svenska branschens senaste prover att 19 procent av de importerade avelsdjuren bär på den antibiotikaresistenta bakterien.
– Vi har sett att det kommer med importen och då finns det överallt eftersom alla har samma förfäder. Har man otur kan det sedan kolonisera även nästa kycklingflock på gården, säger Oskar Nilsson vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
Detta har den svenska kycklingbranschen vetat om i fem år – men trots det sätts avelsdjuren med den antibiotikaresistenta bakterien in i den svenska produktionen.
– De här bakterierna kan innebära livshotande infektioner om de hamnar hos känsliga individer som för tidigt födda barn eller cancersjuka patienter. Antibiotikaresistens ESBL gör bakterier resistenta för antibiotika som används inom humanvården, säger Jan Kluytmans som är professor och forskare på antibiotikaresistens vid Amphia sjukhuset i Holland.
Svårt för konsumenter att välja
Det finns svensk kyckling i butikerna som är fri från antibiotikaresistenta bakterier men konsumenterna ges ingen möjlighet att välja. Att plocka bort de avelsdjur som har ESBL är inte aktuellt för den svenska kycklingbranschen.
– Vi följer de rekommendationer som Statens veterinärmedicinska anstalt och Livsmedelsverket ger oss för att minimera risken. Jag tror att svenska konsumenter är vana och kunniga att hantera det här i köket. Vi måste kanske jobba ännu hårdare med att informera om hanteringen av alla typer av kött i köket. Hur man jobbar med livsmedelshygien. Det kanske finns en risk att vi svenska konsumenter lutar oss tillbaka lite grand och litar för mycket på myndigheter och kontrollsystem, säger Per Lindahl ställföreträdande ordförande på branschorganisationen Svensk Fågel.
Se mer i Dokument Inifrån. 20:00 i SVT2