Ungefär hälften av det svenska biståndet – 27 miljarder kronor årligen (2019) – ges till multilaterala organisationer som FN och Världsbanken. Det är organisationer som styrs och finansieras av flera länder.
En del av stödet ges som kärnstöd, som är stöd direkt till en multilateral organisations centrala budget. Kärnstöd är icke öronmärkta pengar som går till organisationens verksamhet i sin helhet, i stället för till specifika projekt. Det omfattar drygt 16 miljarder kronor.
Riksrevisionens granskning visar att stödet ”saknar tydliga mål, och att det finns brister i beredning och uppföljning”.
Det görs inga systematiska och dokumenterade uppföljningar av de multilaterala organisationernas resultat, eller hur kärnstöden bidrar till de svenska biståndsmålen, uppger Riksrevisionen.
– Det är redan från början en svår uppgift att följa hur svenska biståndspengar bidrar till de multilaterala organisationernas resultat. Det gäller särskilt kärnstödet. Just därför är det viktigt med väl underbyggda beslut och ändamålsenliga uppföljningar. Tydliga mål och god uppföljning bidrar till effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Inga riskanalyser
Granskningen visar också att regeringens beslut, och underlagen från Utrikesdepartementet, saknar information om vad som varit avgörande för vilka organisationer som ska få kärnstöd – och hur mycket pengar de ska få.
Till exempel framgår det inte hur styrkor och svagheter med ett visst kärnstöd eller en viss multilateral organisation har vägts in i beslut. Det finns heller inga dokumenterade riskanalyser.
Riksrevisionen slår fast att UD gör inga dokumenterade riskanalyser i underlag till beslut som rör kärnstöd, men regeringen har inte heller efterfrågat några sådana.
”Avsaknaden av riskanalys gör att regeringen kan ha förbisett avgörande risker när den har fattat beslut. UD:s underlag fokuserar också mer på positiva än negativa aspekter med organisationerna och kärnstödet”, skriver Riksrevisionen i rapporten.
Liknande kritik 2014
Riksrevisionen riktade liknande kritik i en granskning 2014. Det resulterade i att vissa beslutsprocesser förändrades. Den nya granskningen visar på liknande brister i beslutsunderlag och uppföljning som fanns 2014.