Riksrevisionen har undersökt hur nekande av sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension, påverkar människors inkomster och hälsa, jämfört med ett beviljande. Som underlag har myndigheten cirka 30 000 gränsfallsärenden, personer som nekades ersättning mellan 2009 och 2013 och ansökte om omprövning.

Slutsatsen är att ett nekande har negativa effekter både på ekonomi och hälsa.

Personer som nekades ersättning hade ungefär 125 000 kronor mindre per år de närmaste tre åren efter beslutet – och förlusterna kunde inte kompenseras genom arbetsinkomster. Dessutom vårdades de i större utsträckning inom slutenvård på grund av allvarlig psykisk sjukdom som schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom, visar rapporten.

För strikta regler

Riksrevisionen anser att dagens regler är allt för strikta.

– Det är just för att vi ser att de som inte ges ersättning har så dåliga möjligheter att kompensera frånvaron av sjuk- och aktivitetsersättning med arbetsinkomster och ersättning från andra system. De är helt enkelt en väldigt svag grupp på arbetsmarknaden. Sedan ser vi också negativa hälsoeffekter, säger Pathric Hägglund, projektledare för rapporten.

Lagstadga bortre tidsgräns

Samtidigt vill Riksrevisionen att maxgränsen för hur länge en person ska behöva vänta på att få sin ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning prövad ska regleras i lag. I dag har Försäkringskassan en praxis på 450 dagar, men den efterlevs inte i tillfredställlande utsträckning, menar myndigheten.

Riksrevisionen vill också att läkare som ger underlag för bedömningar av sjuk- och aktivitetsersättning ska ha särskild försäkringsmedicinsk kompetens.

– Att läkare har en viss kompetens är en rättssäkerhetsfråga, säger Pathric Hägglund.