Skräpmejl är ett irritationsmoment för många och en kostnad för samhället. Den tid och pengar vi lägger ner på att hantera spam uppgår till 250 miljoner kronor om året. Ändå är det egentligen förbjudet.
Sedan 2005 har Sverige, efter EU-krav, en lag som förbjuder spam till privatpersoner. I Sverige är det Konsumentverket som är tillsynsmyndighet och som tar emot anmälningar om skräpmejl.
Förra året var de fler än någonsin, 3.782 anmälningar. Men de flesta av dem blir liggande utan åtgärd. Av de nära fyra tusen anmälningarna blev det bara sex ärenden, det vill säga fall där Konsumentverket gick vidare på något sätt.
– Det är klart att vi alltid kan göra mer, säger Jan Nyquist, som är chef för den avdelning på Konsumentverket som handhar skräpmejl. Samtidigt är det många områden som är angelägna, det är alltid en avvägning
De skräpmejl som skickas för att lura av någon pengar ska utredas av polisen. Också här flyter anmälningarna in i en strid ström. Men precis som hos Konsumentverket hör det till undantagen att anmälningarna leder till något.
– Det är tidskrävande att göra något åt dem, säger Anders Olofsson, förundersökningsledare på Stockholmspolisens bedrägeriavdelning. Vi måste tyvärr prioritera.
Fungerar som kofot
Skräpmejl fungerar ofta som kofot för att ta sig in i datorer. Polisen får dagligen anmälningar om spam som försöker få mottagaren att skicka pengar eller att uppge lösenord eller kontonummer. Bedrägerierna handlar om allt ifrån några hundralappar till flera hundra tusen kronor. Utsikterna att få tillbaka pengar är i de flesta fall lika med noll.
– Just det stora antalet anmälningar är den största svårigheten vi har, säger Anders Olofsson, som tvingas lämna de flesta anmälningar utan åtgärd.
Annorlunda i USA
I USA ser man annorlunda på spam. Där samarbetar myndigheterna och flera stora avsändare av skräpmejl avtjänar långa fängelsestraff. Senast i januari i år stämde det amerikanska konsumentverket en spammare och fick honom att böta 185.000 dollar.
Det svenska konsumentverket har också rätt att utdöma vite till företag som sysslar med spam. Eller att dra dem inför domstol. Men detta har aldrig hänt. Konsumentverket har inte på tio år, eller så länge som lagen funnits, använt de verktyg som lagen ger dem.
Jan Nyquist säger att man skulle kunna göra mer, men hänvisar återigen till begränsade resurser. Samtidigt säger chefen för kampen mot skräppost att han inte ens själv anmäler den spam han får i sin egen inkorg.
– Men det ska jag bli bättre på, säger Jan Nyquist.
Så säger lagen
Det är förbjudet att skicka e-postreklam till någon som inte har beställt den. Sådan reklam kallas för skräppost eller spam. Lagen gäller inte all obeställd e-post, utan bara meddelanden med ett kommersiellt syfte. Opinionsbildning, upplysningar och liknande budskap räknas inte som skräppost.
Det är förbjudet att skicka obeställd e-postreklam till privatpersoner och enskilda firmor, men inte till aktiebolag, stiftelser och andra juridiska personer. Liknande regler gäller inom hela EU, för reklam via e-post, fax, SMS, MMS och automatiska uppringningar. Reglerna gäller inte pop-up-fönster på webbplatser.
Den som får spam kan anmäla det till Konsumentverket.
Ibland används e-post i syfte att lura av mottagaren pengar eller information. Det kallas också spam men här handlar det inte om reklam utan försök till bedrägeri. Sådan spam anmäls till polisen.