Landstingen försöker binda hyrbolagen till lägre priser och hårda krav genom att låta dem konkurrera om ramavtal med fasta prislistor.

Men som SVT:s granskning visat får landstingen ofta inte svar när de ber om läkare från de upphandlade bolagen. Då måste de göra en så kallad direktupphandling – dyrare och med sämre kontroll av både bolag och läkare.

Totalt kan extrakostnaderna uppgå till hundratals miljoner.

LÄS MER: Dyrare läkare med sämre kontroll – så blir hyrkostnaderna högre i onödan

Direkt via dotterbolag

Vår granskning visar nu att det inte alls bara handlar om direktupphandlingar från helt separata bolag. Flera av branschens stora koncerner har först skrivit under ett ramavtal genom ett bolag – för att sedan hyra ut via direktupphandling genom ett annat bolag.

Fyra exempel från 2016:

• Bolaget Doctor 24, som är dotterbolag till branschjätten Dedicare, hyr ut allmänläkare till bland annat Kronoberg, där Dedicare har ramavtal. I ett fall gör Dedicare till och med en uttrycklig hänvisning till dotterbolaget, vilket får landstinget att reagera.
• Bolaget Pluscare hyr ut allmänläkare till bland annat Norrbotten trots att moderbolaget NGS Group har ramavtal.
• Det norskregistrerade bolaget Legeleasing hyr ut läkare på direktupphandlingar i Jämtland samtidigt som deras moderbolag Läkarleasing inte säger sig kunna leverera.
• Flera landsting hyr in allmänläkare från bolaget Ofelia, som ingår i Falck-koncernen, trots att man har ramavtal om just allmänspecialister med andra Falck-bolag.

”Vilda västern”

Gränserna mellan bolagen i koncernerna är ibland mycket otydliga. SVT har tagit del av direktupphandlingar där dotterbolaget Legeleasing använder Läkarleasings brevhuvud. Ett landsting uppger att bolaget skickat erbjudanden med Läkarleasing som avsändare – men sedan ändrat till Legeleasing när landstinget ifrågasatte varför det i så fall inte skulle göras under ramavtal.

SVT:s granskning visar också att det inte är ovanligt att samma läkare jobbar för flera olika bolag inom samma koncern.

– Det är vilda västern, säger Region Norrbottens inköpschef Victoria Arenbro Forsberg om den stora direktupphandlingsmarknaden.

Skapar fördelar

Om bolagen inom koncernerna delar information med varandra kan det dessutom skapa konkurrensfördelar. Ramavtalade bolag har ofta ett antal dagar på sig att svara på den första frågan, och under den tiden är de ensamma om att känna till landstingets behov. Men om de informerar sina dotter- och systerbolag så står dessa redo när frågan går ut till dem.

– Vi vet att det förekommer, för då kommer det en fråga direkt från dem, säger Margaretha Östh som är handläggare vid Region Jämtland/Härjedalen.

När SVT ber koncernerna att förklara varför man säljer direktupphandlat genom ett bolag samtidigt som man har ramavtal genom ett annat, så svarar flera först att de inte känner igen beskrivningen. ”Stämmer verkligen detta?” undrar Dedicares VD Stig Engcrantz.

Hänvisar till landstingen

När vi berättar om de konkreta exemplen förklarar Stig Engcrantz att man tvingas anpassa sig till marknaden. Läkarnas ”extremt snabba löneökningar” i kombination med de långa upphandlingsprocesserna gör det mycket svårt att sätta priser i upphandlingar som man sedan kan gå med vinst på, menar han.

Även NGS Group hävdar att man helst skulle hålla sig till ramavtalen. ”Vår ambition och vår uttalade strategi är att alltid leverera personal från det i ramavtalet upphandlade bolaget” skriver verksamhetschefen Malin Brolin. ”I de fall där en lösning inte kan levereras av ramavtalad leverantör gör vissa kunder ibland avsteg från ramavtal och avropar från icke ramavtalade leverantörer – i dessa fall kan även något av vårt systerbolag då få denna förfrågan”.

Från Falck-koncernen svarar man först kort att ”Vi jobbar inte på det sätt som beskrivs”, men efter att SVT ställt mer exakta frågor om de aktuella fallen så medger koncernen att man under 2016 gjorde uthyrningar via direktupphandlingar trots ramavtal. Kommunikationsavdelningen uppger att Marie Öhrstedt, som är vd för Falck-bolaget Skandinavisk Hälsovård Group, anser att ”avtalssituationen inte var tillfredsställande för någon av parterna” under 2016 och att man i dag håller sig till ramavtal.

Läkarleasings styrelseledamot Roger Jakobsson uppger i mejl till SVT Nyheter att man hyr ut läkare via direktavtal på detta sätt ”i ytterst få fall”. Han uppger att man inte har större marginaler på dessa affärer än på övriga och att man alltså inte gör det ”för att tjäna pengar, utan helt enkelt för att vi vill tillgodose vårdgivarnas behov”.