Agenda tar på söndagskvällen bland annat upp det svenska pensionssystemet, som enligt kritiker missgynnar dem som haft låga inkomster.

– Man kan förvänta sig en lägre pension om man till exempel jobbat deltid länge, om man har jobbat få år, om man inte haft tjänstepension från arbetsgivaren eller om man varit egenföretagare och inte kunnat spara motsvarande tjänstepensionen,  skriver Sten Eriksson på Pensionsmyndigheten i ett mejl till SVT.

Mindre pengar till framtidens pensionärer

Prognoser pekar på att framtidens pensionärer får en lägre pension än dagens, räknat som andel av slutlönen.

Varför får en person född exempelvis 1990 lägre pension än en som är född exempelvis 1960?

– Om båda väljer att gå i pension vid 65, blir det lägre pension för den som är född 1990. Det beror på att medellivslängden ökar hela tiden. Då måste pensionen räcka i fler år för personen född 1990, säger Sten Eriksson.

Rådet till de unga: Jobba på!

Är det enligt er viktigt att redan i unga år tänka på och planera för sin pension?

– En ung person har massor av andra saker att tänka på. Råden är enkla: se till att få ett jobb så fort som möjligt. Se till att du har tjänstepension på det jobbet. Eller spara motsvarande om du är egenföretagare. Jobba på. Ju högre lön du har, och ju längre du jobbar, desto högre blir pensionen. Varje år du jobbar ger cirka 7-9 procent högre pension.

Sten Eriksson betonar också att det är viktigt att som ung förstå att det är arbete och tjänstepension som bygger pension.

”Hälften har en felaktig bild”

– Banker och försäkringsbolag vill gärna tala om privat sparande och att placera premiepension och valbara delar i tjänstepensionen. Det kan ge många en helt felaktig bild av att pensionen är en fråga om att spara privat eller placera i fonder. Hälften av alla vuxna svenskar har denna felaktiga bild, säger Sten Eriksson.

Förre statsministern Göran Persson säger i Agendas reportage att ”vi har världens bästa pensionssystem med det lilla felet att det ger för låga pensioner”.

– Pensionssystemet är robust, på så sätt att systemet aldrig betalar ut mer pengar i pension än vad som finns i form av de avgifter som betalats in, plus tillgångarna i AP-fonderna. Annars sänks pensionerna, vilket hände 2010, 2011 och 2014, förklarar Sten Eriksson.

”Beror på om det går bra för Sverige”

– Men utfallet i stort beror på hur Sverige går, om människor har inkomster och kan betala in pensionsavgifter. Går det dåligt för Sverige blir utfallet sämre, går det bättre blir utfallet bättre, konstaterar han.

Stämmer det som t ex organisationen Katalys påstår, att systemet fördelar pensionskapital från lågutbildade och lågavlönade till högavlönade, som kan jobba längre och lever längre?

– Nej, det finns inget sådant tydligt mönster. Redan det faktum att kvinnorna lever längre och har lägre livsinkomster motverkar detta. Därtill omfördelar systemets grundskydd, såsom garantipension och bostadstillägg från de med högre inkomster till de med lägre, svarar Sten Eriksson.

”Omfördelning bidrar till skälig levnadsnivå”

– Sammanfattningsvis är omfördelningen den motsatta. Omfördelningen bidrar till att säkra en skälig levnadsnivå, en av viktiga funktioner i en social försäkring, konstaterar han.

Fotnot: I en tidigare version av artikeln fanns ett annat svar på den sista frågan, men efter att ha pratat med en kollega återkom Sten Eriksson med ett korrigerat svar.

Se Agendas reportage om pensionerna söndag 5 november kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande och Mats Persson, liberalernas ledamot i Pensionsgruppen.