På statens institutionsstyrelse särskilda hem, så kallade Sis-hem, placeras brottsdömda ungdomar, personer med missbruksproblem eller självskadebeteende. Men även hedersutsatta flickor, som inte kan skyddas på annat sätt placeras här, det visar SVT:s granskning.
Många unga är för rädda för att vittna i rätten mot sina föräldrar om våldet, så att de kan dömas för brott.
Samtidigt har Socialtjänsten ändå en skyldighet att trygga barnens säkerhet och i SVT:s granskning uppger 15 kommuner att de därför har skyddsplacerat hedersutsatta på Sis.
Men att låsa in flickor endast för att de inte kan skyddas på annat sätt är inte Sis uppdrag, säger ledningen:
– Nej det skulle jag inte säga är en anledning utan det handlar om ett eget beteende, säger David Söderman som är instutionschef på statens institutionsstyrelse, Sis.
Kan bli inlåst om man går tillbaka till familjen
För att placeras på Sis-anstalt måste man uppfylla ett antal särskilda kriterier. Ett sådant innebär att man utsätter sig själv för så kallat socialt nedbrytande beteende. Alltså att man försätter sig själv i riskfyllda situationer.
Detta, menar både socialtjänsten i vissa fall och Sis själva, kan innefatta att man till exempel väljer att gå tillbaka till sin familj trots att de misshandlar eller utsätter en för hedersförtryck.
Men om man tycker att det är värre att vara inlåst än att återvända till familjen?
– Där behöver kanske staten kliva in och skydda ungdomen.
– Våldet kanske är det enda man känner till och är den enda trygga punkten man har i tillvaron är sin familj, så det är kanske inte så konstigt om en ungdom inte förstår vilka risker man utsätter sig för.
Så då kan de vara placerade här?
– Ja, det skulle jag säga.
Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersförtryck
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Polisens resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.
Hedersförtryck och hedersvåld
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.
Källa: Hedersförtryck.se
