Sara Mohammed, verksamhetsansvarig för organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime. Foto: Erik Mårtensson / TT

Skyddsnätet fullt av hål för de som drabbas av hedersvåld

Uppdaterad
Publicerad

15 år efter mordet på Fadime Sahindal är samhällets skyddsnät för hedersvåldsdrabbade fortfarande fullt av hål. Specialistkompetens saknas och lagstiftningen är för svag.

– Även om vi har kommit en bra bit på vägen så är vi långt ifrån i mål, säger Juno Blom på Nationella kompetensteamet mot hedersvåld.

Svensk-kurdiska Fadime Sahindal mördades av sin egen far i Uppsala den 21 januari 2002. Pappan ansåg att hon hade vanhedrat familjen genom att ha ett förhållande med en svensk man. Nu på lördag har det gått 15 år sedan mordet.

Undersökningar pekar mot att fem till tio procent av alla personer under 18 år drabbas av hedersrelaterat förtryck eller våld. Juno Blom på Nationella kompetensteamet mot hedersvåld menar att samhällets skyddsnät är fullt av hål.

Glöm aldrig Pela och Fadime

– Det får inte bygga på att man på vissa håll har en fantastisk välfungerande verksamhet, men på andra håll så är det en total okunskap rörande de här områdena. Då får vi ingen likvärdighet i landet, säger hon.

Kan inte glömma fallet

I maj förra året hittades en 16-årig flicka död i Hökarängen utanför Stockholm. Ett drygt halvår tidigare hade hon kommit till Sverige som flykting från Afghanistan, gift med en 38-årig man. Det hade funnits varningar om att flickan var hotad, men inget hände, och när hon försvann dröjde det två månader innan polisen började leta.

Juno Blom kan inte glömma fallet.

– När Lisa Holm mördades skedde det så naturligt. Alla pratade om det här, när hon saknades, vad som hade hänt. Vad är det som gör att den här flickan, aldrig blev… alltså det blir några få artiklar som berör hennes situation, sedan på något vis ebbar bara det här ut och så händer det inget mer.

Saknas specialistkompetens

Advokat Elisabeth Massi Fritz som har specialiserat sig på hedersbrott menar att det i dag finns en större kunskap inom sjukvården om oskuldskontroller och könsstympning. Det har satsats miljontals kronor på utbildning, vilket gör att alla känner till att det begås hedersbrott i Sverige. Men det saknas fortfarande specialistkompetens för att kunna arbeta effektivt med de här frågorna – det gör att fallen sällan leder till åtal och fällande domar.

– Det finns fortfarande inte specialistkompetens inom rättsväsendet och socialtjänsten, det är ett lotteri vilken hjälp du får. Jag möter dagligen poliser och åklagare som inte ser att enskilda fall är ett hedersbrott. Vi behöver också göra mer för att skydda brottsoffer, de som lämnat hemmet och som medverkar i en utredning.

På grund av rädsla och okunskap blir vardagsbrotten ofta liggande och morden utreds sällan som hedersmord. Rättsväsendet är också dåligt på att lagföra alla inblandade i hedersbrott och riktar in sig på den enskilda förövaren. Allt det här gör att offret känner lågt förtroende för rättsväsendet och struntar i att göra en anmälan, menar hon.

Ska kunna utvisas

Ett annat problem är att hedersbrott inte finns inskrivet i brottsbalken.

– Det ska vara ett grovt brott med stränga straff och möjlighet till utvisning. Även om du är under 18 år ska du kunna utvisas om du blir dömd för hedersbrott.

Elisabeth Massi Fritz vill även se över lagstiftningen för barn- och tvångsäktenskap. I dag skyddar lagen inte barn som är gifta när de kommer till Sverige, utan de placeras tillsammans med sin vuxne make. Straffen för tvångsäktenskap är heller inte tillräckliga, menar hon.

– I den enda fällande domen som jag känner till dömdes pappan till fängelse i cirka tre år i hovrätten. Det räcker inte.

Ser att hedersbrotten ökar

Samtidigt anser Elisabeth Massi Fritz att alla nyanlända bör få information om svensk lag, rätt och jämställdhet på sitt språk. Även om det saknas officiell statistik så tycker hon sig se en ökning av hedersrelaterade brott i takt med de ökade flyktingströmmarna.

– Det är inte så konstigt eftersom vi har tagit emot en stor grupp flyktingar till Sverige. Jag är för mångfald och för att vi ska hjälpa utsatta, jag har själv en invandrarbakgrund, men vi måste också inse vilka konsekvenser vår flyktingpolitik får i samhället. Med den har vi också tagit in mycket hederskultur och hedersnormer. Jag tycker det är oerhört viktigt att diskutera detta. Vi ska förstås också prata om dessa brott i skolorna i alla åldrar, göra alla medvetna om att hedersbrott finns i alla våras närhet och att alla har ett ansvar att arbeta med frågan.

Vill täppa till ventil

Sara Mohammed, verksamhetsansvarig för organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, anser att kunskapen om hedersvåld har ökat i samhället men att det finns en hel del att åtgärda. Bland annat måste Sverige aktivt arbeta för att hämta hem barn som förs bort för att giftas bort i utlandet och stoppa skattepengar till religiösa samfund som inte respekterar demokrati och jämställdhet.

Samtidigt tycker hon att utvecklingen i vissa förorter går åt fel håll.

– Mörka religiösa krafter har blivit tuffare mot flickor och kvinnor, de är trötta på bli trakasserade och hånade av islamister.

Lösningen får inte vara könsseparerade badtider, fritidsaktiviteter och gymnastiklektioner, menar hon.

– Tanken är att man ska vara snäll mot de som annars inte får komma till aktiviteterna, men det får inte får finnas olika måttstockar för kvinnors rättigheter. Om flickor blir tafsade på badhusen kan man polisanmäla och anställa fler vakter i stället för att cementera könsdiskriminering.

SVT Nyheter söker inrikesminister Anders Ygeman (S) för en kommentar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Glöm aldrig Pela och Fadime

Mer i ämnet