Nu går valrörelsen inför Europavalet in i sitt slutskede. Har du bestämt dig för hur du ska rösta ännu? Eller väntar du ett tag till innan du bestämmer dig?

I så fall är du inte ensam. Svenska väljare bestämmer partivalet klart senare i Europaval än i nationella val. Europavalrörelserna brukar vara kortare och mindre intensiva än våra riksdagsval.

42-46 procent har bestämt sig sista veckan

Det svenska valforskningsprogrammets stora väljarstudier visar att i de fyra Europaparlamentsvalen har andelen väljare som uppger att de bestämmer partivalet sista veckan varierat mellan 42-46 procent.

Motsvarande andel har under samma period legat mellan 33-36 procent i samband med riksdagsvalen.

Är generellt mindre intresserade

Sena beslut tenderar att gå hand i hand med ett lägre engagemang och lägre politiska kunskaper. Att vi bestämmer partivalet senare i Europaval beror helt enkelt på att vi generellt sett är mindre intresserade och har sämre kunskaper om partier och kandidater.

Men det beror också på att valrörelsen pågår under kortare tid och är förlagd under en tid på året som kanske är den sämsta tänkbara när det gäller att anordna allmänna val i Sverige.

De komprimerade Europavalrörelserna ger oss kortare tid att hämta in den information vi behöver för att fatta ett röstningsbeslut.

Färre försöker övertyga

Undersökningarna visar också att våra egna valrörelseaktiviteter är lägre vid Europaval än riksdagsval. I tidigare Europaval är det omkring 10 procent som uppger att de har försökt övertyga någon familjemedlem, bekant eller andra personer att rösta på något visst parti.

Motsvarande andel är något högre, mellan 14-17 procent, i samband med riksdagsval. Även nätaktiviteterna är lägre. I 2009 års Europaparlamentsval gjorde 11 procent av väljarna ett partitest eller valkompass. Vid riksdagsvalen gör var fjärde väljare (27 procent) en eller flera valkompasser.