Anmälningar av hatbrott på nätet ökar, visar en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Under 2018 handlade det om 15 procent av alla hatbrottsanmälningar, omkring 1 000 anmälningar. Det är nästan en fördubbling jämfört med två år tidigare. 

En förklaring till ökningen är enskilda aktörer som granskar Facebook och andra sociala plattformar och anmäler brott. En av dessa, föreningen Näthatsgranskaren har enligt egna uppgifter polisanmält 5 000 brott på nätet som hittills lett till över 200 fällande domar.

”Enkelt att hitta”

Projektledaren Tomas Åberg menar att näthatet går att komma åt.  

– Det är absolut ett ändligt problem. Vi på Näthatsgranskaren har visat att det är rätt så enkelt att hitta det här, säger han.  

Fram till för ett år sedan fanns stora möjligheter för utomstående att ladda ner innehåll från Facebook. Sedan dess har Facebook minskat allmänhetens tillgång till data och därmed möjligheten till externa granskningar. Det gör Facebooks eget ansvar ännu större att själva rensa ut hets, hot och olaga våldsskildringar, anser Tomas Åberg.

Kräver reglering

I synnerhet för de många slutna och hemliga grupper som ingen annan kan granska.  

– Det här är lätt för Facebook att göra mekaniskt med ett program och sedan ha anställda som går igenom och tar bort det. Och framför allt blocka de människorna som upprepade gånger begår brott. Det är så klart att Facebook kan moderera det här utan att anställa allt för många människor för att göra svenska Facebook till ett trevligt ställe att vara på.  

Han tycker att Sveriges regering och riksdag har ett ansvar för att ställa högre krav på nätjättarna. 

– Det är så uppenbart att Facebook, Youtube, Twitter, Google inte har tagit sitt ansvar och då måste det till en reglering.

Se dokumentären ”Leva live” om fenomenet att leva delar av livet i direktsändning.