Elevflykt, risk för nedlagda skolor och svårigheter med att upprätthålla en jämlik undervisning är några exempel på vad flera kommuner pekar ut som möjliga konsekvenser när de blir tillfrågade om hur en ny friskola skulle påverka den kommunala skolan.
”Inte så ofta som vi nekar”
Tibro kommun skriver att deras enda landsbygdsskola riskerar att få ett otillräckligt elevunderlag, Sollentuna att det kan bli svårt att upprätthålla kvaliteten i undervisningen och Västerviks kommun att en ny friskola skulle få omfattande ekonomiska konsekvenser.
När Skolinspektionen beslutar om vilka friskolor som ska få öppna, ska myndigheten ta hänsyn till i vilken utsträckning den nya skolan innebär ”påtagliga negativa följder” för den kommunala skolan och dess elever och om dessa kommer att vara bestående. Men det är krav som sällan uppfylls.
– Det är inte så ofta som vi nekar en etablering på grund av vad kommunen har anfört vad gäller grundskolor, säger Carin Clevesjö, enhetschef på tillståndsenheten på Skolinspektionen.
92 ansökningar
Under 2021 inkom 92 ansökningar om att starta nya fristående grundskolor. 23 av dem fick avslag, oftast på grund av dåliga ekonomiska förutsättningar. Inget avslag berodde på att den nya skolan ansågs påverka kommunen negativt – trots att flera kommuner varnat för det i sina remissvar.
Hur kommer det sig att ni och kommunerna gör så olika bedömningar?
– Det är ganska långtgående och höga beviskrav. Och det är där vi ser svårigheten ibland, att kommunen kanske inte varit tillräckligt konkret i sitt yttrande. Konsekvenserna ska vara bestående och påtagliga, säger Carin Clevesjö.
Uddevalla är en av de kommuner som inför en etablering har varnat för negativa konsekvenser för den kommunala skolan.
Hör mer i videon om varför moderaten Roger Ekeroos vill stoppa den nya friskolan från att öppna.
