Olof Wilske, universitetslektor i konstitutionell rätt, om en eventuell nedstängning av svenska verksamheter. Foto: Uppsala universitet/TT

Här är juridiken som styr den svenska strategin

Uppdaterad
Publicerad

Grundlagen skyddar oss och våra rättigheter även i kristider. Men inskränkningar i våra friheter är möjliga.

– Det skulle gå att skapa en någorlunda krislagstiftning i Sverige utan att ändra grundlagen. Men det är ingenting som görs på ett par veckor, säger Olof Wilske, universitetslektor i konstitutionell rätt.

Du får besöka ett köpcentrum men du borde inte. Det är budskapet från Stefan Löfven.

Varför gör inte Sverige som många andra länder och stänger ned samhället? Bortsett från smittskyddsstrategier finns svaret i vår regeringsform, en av de fyra grundlagarna, som ger oss rätt till vår frihet.

– Det finns ett kapitel i grundlagen om krig och vad vi ska göra då men Sverige saknar regler för kriser. De flesta länder har någon form av mekanism för kriser i fredstid, men inte Sverige, säger Olof Wilske, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.

Grundlagen går att runda

Rättigheterna i regeringsformen är anledningen till att en total nedstängning av Sverige inte kan ske i en handvändning. Men det går, om riksdagen stiftar en lag som tillåter det.

En lag, är det så enkelt att runda en grundlag?

– Riktigt så enkelt är det inte. Grundlagen föreskriver vissa steg. Det måste göras en så kallad proportionalitetsbedömning. Alltså står den här inskränkningen i proportion till det man vill uppnå? I det här fallet smittbegränsning. Lagrådet, oppositionen och olika remissinstanser ska också yttra sig, säger Olof Wilske.

Vem avgör om det står i proportion?

– Det gör ju ytterst riksdagen. Men en verksamhet som drabbas av lagen, exempelvis en restaurang, kan begära att ta upp frågan i domstol och om lagen inte stämmer överens med grundlagen så kan domstolen välja att inte tillämpa lagen. Så det finns en skyddsmekanism även där.

Varför ändrar man inte bara grundlagen?

– Det är en mycket längre och krångligare process, vilket är hela poängen med en grundlag. Det krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. Sedan är det inte bara vår egen grundlag som skyddar våra rättigheter utan vi har även Europakonventionen, och den kommer vi inte loss ifrån lika lätt.

Den så kallade ”pandemilagen”

Regeringen förbereder en lag som ska träda i kraft nästa sommar och som ska ge regeringen ökade befogenheter under pandemin.

Är det en sådan lag som ska runda grundlagen?

– Vi vet väldigt lite om den lagen. Men det verkar som att regeringen vill skapa en lag där det går att förbereda för nedstängningar. Det blir en typ av fullmakt från riksdagen för att kunna aktivera lagen vid till exempel en pandemi eller naturkatastrof, säger Olof Wilske.

Nu använder man ju sig av ordningslagen i stället. Varför då?

– Att man gör det, tror jag, är att ordningslagen redan finns och att det går att jobba med hur vi samlas i folksamlingar. Det finns ett bemyndigande från riksdag till regering som gör att de tillfälligt kan minska antalet som får samlas.

LAGARNA SOM ANVÄNDS I KAMPEN MOT CORONAVIRUSET

SMITTSKYDDSLAGEN

Smittskyddslagen finns för att skydda oss från farliga sjukdomar. Den ställer också krav på den som är sjuk att inte föra sjukdomen vidare. I smittskyddslagen finns även skrivningar om att kunna förbjuda tillträde till ett visst område. Denna skrivning tolkas av Folkhälsomyndigheten som att enstaka kvarter, skolor eller arbetsplatser kan stängas – men inte att hela städer eller regioner kan isoleras.

Folkhälsomyndigheten jobbar också hårt med ”allmänna råd” som nu införts i så gott som alla regioner i Sverige. De allmänna råden är just råd på hur du som invånare i Sverige ska agera för att följa smittskyddslagen nu när det finns ett nytt virus bland oss.

TILLFÄLLIG ÄNDRING AV SMITTSKYDDSLAGEN

Under tre månader i våras, med slut vid halvårsskiftet, gällde en ändring av smittskyddslagen som gjorde det möjligt för regeringen att tillfälligt stänga exempelvis tågstationer och gym.

Ändringen fick kritik av bland annat Moderaterna för att den gav regeringen för stor makt. Lagen användes aldrig och vid halvårsskiftet gick den ut. Regeringen har istället jobbat med den så kallade pandemilagen.

ORDNINGSLAGEN

Ordningslagen reglerar allmänna sammankomster som demonstrationer, konserter och idrottsevenemang. Den som vill anordna en sådan sammankomst behöver tillstånd från polisen.

Under pandemin har regeringen och Folkhälsomyndigheten använd ordningslagen för att till exmepel begränsa antalet som får finnas i en publik vid musik eller sport.

Det så kallade trubadurtilläget var en ändring av ändringen som gjorde det möjligt för restauranger att erbjuda sina gäster livemusik utan att begränsa antalet i restaurangen till 50 personer.

LAG OM TILLFÄLLIGA SMITTSKYDDSÅTGÄRDER PÅ SERVERINGSSTÄLLEN

Den 1 juli 2020 trädde en tillfällig lag om smittskydd på krogar och restauranger i kraft. Den gäller nu till 31 maj 2021 och det var med stöd av denna lag som till exempel flera krogar i Stockholm stängdes i våras.

Tillsynen av den här lagen sköts kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.