Det är en mörk rapport som beskriver läget i svensk skola. Svenska elever presterar nu under snittet för alla OECD-länder i så väl matematik som naturvetenskap och läsning.

Så var det inte när den första undersökningarna gjordes år 2000. Då låg Sverige över snittet inom alla tre områdena. Men 2006 hade vi halkat ner till en genomsnittlig nivå i naturvetenskap och matematik, och 2009 väntade samma öde för läsförståelsen. Redan då låg vi också under genomsnittet i OECD i naturvetenskap.

Sverige är det land som tappat allra mest i matematik och naturvetenskap sedan den första undersökningen, och näst mest i läsning. De svenska eleverna har också haft den sämsta utvecklingen i alla områden sen 2009.

Klarar proven sämre

Även utan att jämföra oss med andra länder är trenden tydlig. Svenska 15-åringar klarar helt enkelt proven allt sämre i dag än tidigare, både jämfört med den senaste undersökningen 2009 och på längre sikt.

Det är statistiskt säkerställt att läsförståelsen försämrats sedan år 2000 och att svenska elever blivit sämre på att räkna sen 2003. I och med årets undersökning är även nedgången för naturvetenskapen statistiskt säkerställd.

Både svaga och starka sämre

Samtidigt visar årets Pisaundersökning att andelen starka elever minskat medan andelen svaga ökat. I matematik var det så många som 27 procent, mer än var fjärde svensk 15-åring, som inte klarade grundnivån. 2003 var det drygt 17 procent. Samtidigt har andelen som klarar den högsta nivån halverats, från nästan 16 procent 2003 till 8 procent nu.

När det gäller matematik har alltså både svaga och starka elever blivit sämre och likvärdigheten har inte förändrats. Däremot har likvärdigheten försämrats inom läsförståelse och naturvetenskap.