Kvinnors förhållningssätt till köttkonsumtion är det som sticker ut mest i undersökningen som Sifo gjort på uppdrag av SVT Nyheter. Foto: Linus Sundahl-Djerf/Drago Prvulovic/TT

Sifo: Mer än varannan anpassar köttkonsumtionen för klimatets skull

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler svenskar väljer att anpassa sin köttkonsumtion för klimatets skull, och den största förändringen syns bland kvinnor. Två av tre svenska kvinnor har minskat sin köttkonsumtion, visa en färsk Sifo-undersökning.

1 000 svenskar från hela landet fick i undersökningen svara på hur deras klimatpåverkan ser ut, och trenden är tydlig. Fler vill göra skillnad och förändra sitt beteende.

Största förändringen som kommer fram i undersökningen, jämfört med föregående från 2015, är att fler ändrat sin köttkonsumtion*.

Klimatmöte i Katowice 2018

Kvinnorna sticker ut

För tre år sedan uppgav 47 procent av de tillfrågade att de ändrat sin köttkonsumtion. I dag ligger den siffran på 56 procent. Störst är skillnaden bland kvinnor, 54 procent uppgav att anpassat sin konsumtion av kött år 2015. I årets mätning är de 67 procent.

Hållbarhetscoachen Jessica Cederberg Wodmar menar att vi måste bli fler som vill förändra och att takten bör öka. Dessutom vill hon föra in flera nyanser i klimatdebatten.

Debatten är alldeles för negativt, anser hon. Klimatångest hämmar oss enligt henne mer än vad den gör att faktiskt engagerar oss.

– Jag tror mycket mer på hållbarhetsstolthet än ångest, och att visa på alla dom sakerna som vi faktiskt kan göra, säger Jessica Cederberg Wodmar.

”Måste bli fler som gör mer”

Olika slags kött påfrestar klimatet olika mycket. En av värstingarna i sammanhanget är nötkött, där ett kilogram motsvarar ungefär 25 kilogram koldioxidutsläpp. Som att köra en normal bil 12-15 mil.

Hon menar att problemet snarare handlar om överkonsumtion av dåligt kött. Att köpa stora mängder kött som flygs till Sverige, från exempelvis Brasilien, kommer aldrig att kunna vara ett hållbart alternativ.

– Vi måste bli ännu fler som gör mer. Det räcker ju inte bara att Sverige gör mer. Vi måste få med oss alla andra länder också. Vi är den första generationen som vet vad vi måste göra men också den sista som har möjlighet att göra någonting åt det.

*FÖRTYDLIGANDE: En av frågorna som ställdes i undersökningen var: ”Har du gjort något själv för att minska din egen klimatpåverkan de senaste två åren, till exempel när det gäller köttkonsumtionen?” SVT Nyheter har valt att formulera om beskrivningen ”dragit ned på köttet” och ”minskat sin köttkonsumtion” till ”ändrat” eller ”anpassat” sin köttkonsumtion.

Förändringar i SVT/Sifos klimat-sifo

I samband med klimattoppmötet i Paris 2015 genomförde SVT Nyheter en undersökning bland 1 000 svenskar och deras syn på klimatförändringar och det hot som de för med sig.

Frågorna har handlat om huruvida man, inom ett antal olika områden, ”gjort något själv för att minska sin egen klimatpåverkan de senaste två åren”.

Under 2018 års klimattoppmöte i Katowice har SVT Nyheter undersökt samma sak. Mycket är sig likt i svaren från de 1 000 svenskarna år 2018 jämfört med 2015, här är några av slutsatserna:

  • Något färre tycker i dag (24 procent) att klimathotet underskattas, jämfört med 2015 (31 procent).
  • Något färre tycker i dag (11 procent) att klimathotet överskattas jämfört med 2015 (14 procent).
  • 66 procent uppger i dag att deras dagliga val av transportmedel åtminstone i viss mån påverkas av klimatpåverkan.
  • 84 procent uppger i dag att de återanvänder saker, åtminstone i viss mån.
  • 72% uppger i dag att de drar ner på sin energiförbrukning, åtminstone i viss mån.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatmöte i Katowice 2018

Mer i ämnet