Den franska läraren Samuel Paty mördades i fredags efter att ha visat en Muhammedkarikatyr under en lektion om yttrandefrihet.
Dådet har fördömts världen över och i Sverige sörjer lärarkåren sin bortgångna kollega.
– Det här är fruktansvärt på alla sätt och vis. Det är en kollega som fick betala med sitt liv under fruktansvärda former när han utförde sitt jobb. Man blir förstummad, säger Olof Linton, gymnasielärare på Östra Real i Stockholm.
Han menar att dådet, som han beskriver som en attack mot yttrandefriheten och det demokratiska samhället, hade kunnat inträffa var som helst i Europa. Även i Sverige.
– Jag tror tyvärr att det här är något som vi måste se som en faktisk risk även i svenska skolor och sammanhang. Sedan kan attentaten komma från islamistiskt eller högerextremt håll. Men vi måste vara beredda på att det kan ske. Det är inte en fråga om, utan när, säger han.
”Kan inte böja oss”
Enligt Olof Linton – som nu efterlyser en tydlig markering från både regering, skola och samhället i stort – är det en naturlig del i undervisningen att ta upp kontroversiella ämnen, vilket även kan innefatta att stötande material visas.
– I de fallen varnar jag alltid för att det kan upplevas som väldigt obehagligt. De flesta lärare är kapabla att hållla den dialogen med eleverna. Men det är väldigt viktigt att som lärare hålla i det här i undervisningen. Vi kan inte böja oss för extremistiska och fundamentalistiska läror, säger han.
”Viktiga frågor”
Charlotta Hemlin, lärare på Westerlundska gymnasiet i Enköping, beskriver även hon en stor sorg bland kollegorna efter dådet.
– Vi måste fortsätta att diskutera yttrandefrihet. Skolan är en del av samhället och i samhället blir det allt mer polariserat. Då är det än viktigare att vi i skolan tar diskussionen, och då även de svåra diskussionerna, säger hon.
”Blir bestört”
Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg är även han tagen av händelsen.
– Man blir bestört. jag blev både arg och ledsen på samma gång. Att en lärare mördas på grund av sin yrkesutövning är så fruktansvärt att det är svårt att föreställa sig, säger han.
Han menar att påtryckningar på grund av undervisningsmaterial, så vitt är känt, ännu så länge är relativt ovanligt i Sverige.
– Som lärare måste jag själv få välja vilket material jag använder. Sedan finns det inte något självändamål att provocera och kränka. Det kan vara om jag känner att jag når ett högre syfte med ökat lärande eller förståelse, då ska jag absolut kunna visa en Muhammedkarikatyr eller någon som bränner en svensk fllagga.