En rad parametrar vägs in när vården utreder om en person ska diagnostiseras som spelberoende eller inte. Det förklarar Annika Hofstedt, som är enhetschef på Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Stort fokus ligger på vilka följder spelandet får. När tiden vid datorn börjar få negativa konsekvenser för övriga livet ska det ses som en varningssignal, menar Hofstedt.
– Det kan handla om att man inte får så bra betyg som man skulle kunna få, eller att man inte kommer till skolan, säger hon.
SVT:s reporter lät Annika Hofstedt utreda om hans spelande i tonåren utgjorde ett beronde – se hur det gick i klippet ovan.