Flera LO-förbund är ordentligt uppretade över att IF Metall och Kommunal svängt i när det gäller överenskommelsen mellan tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv. Tommy Wreeth undrar om LO:s samordningar har någon framtid med tanke på att ett nej i LO-styrelsen några veckor senare för vissa blivit ett ja.
– Jag förstår inte hur samordningar ska fungera i framtiden, säger han.
Ena dagen håller man ihop, nästa är beskedet ett helt annat, enligt Transportbasen. IF Metall ger han ändå en eloge för att förbundet varit öppet med att man vacklat. Men beskedet från Kommunal kom enligt Wreeth som en blixt från en klar himmel.
Han påminner om Tobias Baudins (Kommunals ordförande) häftiga kritik av LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson för att ha förhandlat las-frågor i smyg.
– Och så går han och gör någonting ännu värre.
Justeringarna ”kosmetiska”
Ordförandebröderna i Seko och Byggnads håller med.
”En sak är säker, det kommer få effekter på LO och LO:s roll. Exakt vilka konsekvenserna blir för samarbetet inom LO och LO:s roll framöver måste vi nu analysera”, skriver Sekos ordförande Valle Karlsson i en kommentar.
De justeringar som har gjorts sedan nejet blev ett ja, kallar han ”kosmetiska”, och de löser enligt honom inte problemen på svensk arbetsmarknad.
”Det är ingen hemlighet att det var ansträngt tidigare och jag har svårt att se att den här nyheten skulle göra den situationen bättre”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.
Lindholm pekar på att Kommunal och IF Metall tillstyrkt en överenskommelse som får konsekvenser även för andra branscher än deras egna.
– Det här är katastrof för våra medlemmar, säger Tommy Wreeth.
Här är huvuddragen i las-överenskommelsen:
Överenskommelsen har kommit att kallas för las-överenskommelsen, bland annat i media. Men den innehåller och gäller även andra delar inom arbetsmarknaden.
– Anställningsformen allmän visstidsanställning avskaffas och ersätts av något som heter särskild visstidsanställning. En viktig skillnad är att med den nya anställningsformen krävs bara tolv månaders anställning innan anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. Just nu krävs det 24 månaders anställning för en fast anställning och i den tidigare ursprungliga överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv handlade det om 18 månader.
– Den så kallade hyvlingen begränsas, det vill säga arbetsgivarens möjligheter att sänka en anställds arbetstid – och därmed lön. Om arbetsgivaren vill genomföra hyvling så kräver det att turordningsreglerna följs och att den anställde får lite tid på sig, upp till tre månader, för att kunna anpassa sig till sin nya lön.
– Rätten till vidareutbildning och kompetens för de anställda förstärks genom ett nytt omställningsavtal som bland annat ger den som har arbetat hos en arbetsgivare i minst 8 år möjlighet att utbilda sig med 80 procent av sin lön under ett år. Nytt är också att visstidsanställda och personliga assistenter ingår i omställningsavtalet.
– Parterna är överens om att utreda en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring som också ska avse anställda med låga eller oregelbundna inkomster som garanterar löntagarna minst 80 procent av lönen.
– Arbetsgivare har rätt att göra undantag från turordningsreglerna vid uppsägning för tre anställda oavsett företagets storlek. I dag har arbetsgivaren rätt att göra undantag för max två personer i företag med högst tio anställda.
– Termen ”saklig grund av personliga skäl” vid uppsägning ersätts med ”sakliga skäl”. Till sakliga skäl räknas om arbetstagaren allvarligt brutit mot anställningsavtalet genom exempelvis arbetsvägran, samarbetssvårigheter, missbruk eller brott.
– Arbetsgivaren ska fortsatt erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp. Men om arbetsgivaren erbjudit en omplacering och det fortfarande finns sakliga skäl för uppsägning finns ingen plikt att erbjuda ny omplacering.