Länder som har skrivit under Haagkonventionen har i regel sex veckor på sig att pröva ett barnbortförande i domstol. Men ofta tar det flera månader innan detta sker – ett problem UD ofta har i sitt samarbete med andra länder kring återföranden av barn.
I många fall kan ärenden om barnbortföranden ta månader, ibland flera år.
– Då handlar det till exempel om att det kan vara svårt att lokalisera barnet. Men det hör till ovanligheten. Det är framför allt tiden det tar att pröva barnbortförande-ärenden i domstol som tar tid. Det är inte alltid självklart att ett barn ska återföras, säger Erica Neiglick.
Umgänge istället för återförande
Med stöd av Haagkonventionen kan en förälder även försöka få till stånd ett umgänge med barn som bor i ett annat land. Det här kan t.ex. vara aktuellt om barnet har flyttat och det inte var olovligt.
– Den förälder som flyttade med barnet kanske hade ensam vårdnad men den förälder som är kvar i Sverige kanske hade en umgängesrätt som inte fungerar efter flytten. Då kan ”umgängesföräldern” under vissa förutsättningar använda sig av samma konvention, säger Erica Neiglick.
Bilaterala avtal en möjlighet i icke-konventionsländer
Flera europeiska länder, som till exempel Frankrike, har bilaterala överenskommelser med de länder där många franska barn förs bort, men som inte är anslutna till Haagkonventionen.
På frågan varför Sverige inte har bilaterala relationer med de icke-konventions länder som flest barn förs till svarar Neiglick:
– Generellt sätt är det dock att föredra att fler länder ansluter till Haagkonventionen och att man har ett gemensamt regelverk, än att ha bilaterala avtal.
30 barn förs till Sverige varje år
– Vi ska så klart aldrig vara nöjda med att så många barn förs bort, men man måste också vända på myntet. Om vi vill kunna kräva av andra länder att föra tillbaka barn till Sverige som vi menar är olovligt i det landet, då förväntar de sig att vi ska föra tillbaka barn som är lagligt här utifrån vårt sätt att se på det, säger Erica Neiglick.
Till Sverige förs ungefär ett trettiotal olovliga barnbortförande varje år.
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.