Naturvårdsverket slog 2019 fast att det krävs minst 300 vargar i Sverige för att stammen ska vara genetiskt frisk och livskraftig, och då krävs också att en ny varg invandrar från Finland minst vart femte år. Förra året beslutade en riksdagsmajoritet att minska vargstammen till den nivå riksdagen satt 2013 (170-270). S-regeringen gav då Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om, och hur, det är möjligt.
– Det har gått sju år och det har tillkommit kunskap så det är absolut relevant att göra en ny utredning. Vi har fått mycket mer information om vargens genetiska status och grad av inavel, liksom generationstider, säger handläggare Robert Ekblom.
Forskare kritiska
Bevarandebiologen Guillaume Chapron vid SLU Grimsö anser inte att vargen idag har gynnsam bevarandestatus. Han är starkt kritisk till att halvera stammen.
– En isolerad stam som är nästan lika inavlad som barn till syskon har inte gynnsam bevarandestatus. Att säga något annat är inte bara att bortse från vissa studier, utan från ett helt fält av bevarandegenetik. Det är inte seriöst, säger Guillaume Chapron.
Sverige har tidigare hamnat i fejd med EU-kommissionen över vargjakten för att inte leva upp till kraven från EU:s art- och habitatdirektiv. Sverige måste visa att vargen har gynnsam bevarandestatus. Annars väntar EU-domstolen.
– Det står ingenstans i direktivet att man kan halvera populationen för en strikt skyddad art även om politiker vill det. Det är helt enkelt inte möjligt.
– Så vad Sverige gör nu är att behandla EU:s lagar som de vore förslag man kan strunta i om man inte gillar dem, säger Chapron.
Vargen klassad som hotad
Chapron anser också att utredningen som ska svara på hur stammen ska klara nivån 170-270 är bakvänd.
– Vargfrågan är ett tydligt exempel på hur politiken försöker vrida vetenskapen. En läkare undersöker inte en patient med målet att säga att patienten är frisk, särskilt inte genom att strunta i viktiga symtom.
Vad är referensvärde för varg?
Naturvårdsverket fastställde 2019 ett referensvärde på 300 vargar i Sverige för att den ska anses ha gynnsam bevarandestatus, det vill säga vara livskraftig på sikt. Då måste en ny varg vandra in minst vart femte år. Eftersom värdet inte får underskridas måste det vara en marginal över 300 individer. Nivån bestämdes efter att två forskargrupper utrett den känsliga frågan 2015.
Naturvårdsverket har nu tre uppdrag:
Skyddsjakten: Hur kan den utvecklas för att bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål. Redovisas 31 mars 2023.
Vargflytt: Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt ska ta fram riktlinjer för vilka åtgärder som behövs om varg med finskt/ryskt ursprung ska kunna flyttas inom Sverige med hänsyn till bland annat smittskyddet. Redovisas 12 april 2024.
Antal: Naturvårdsverket ska analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i proposition En hållbar rovdjursförvaltning som riksdagen beslutade om 2013. Redovisas 11 oktober 2024.
Den svensknorska stammen kräver nytt blod från finskryska vargar för att inte bli mer inavlad. Defekter på ryggkotor har observerats. Minst ett 30-tal vargar har försökt ta sig från Finland, men många har försvunnit eller dödats. Bara 6 invandrade vargar har reproducerat sig sedan 2008 och har tillfört nya gener till de tre tidiga grundarna.
EU inledde 2010 en process mot Sverige för att bryta mot Art- och habitatdirektivet, men det har ännu inte hamnat i EU-domstolen.