Över 600 personer dog till följd av värmeböljan för två år sedan, enligt beräkningar från Christofer Åström vid Umeå universitet. Han forskar om hälsorisker vid höga temperaturer.

– 2018 blev en väckarklocka för många om att man kanske inte hade förberett sig tillräckligt, säger han.

I veckan varnar SMHI för höga temperaturer i stora delar av landet och Christofer Åström tror att värmevågor nu kan slå ännu hårdare eftersom hettan har samma riskgrupp som coronaviruset: äldre med underliggande sjukdomar.

– En åtgärd som många vidtog efter 2018 var att se till att det finns åtminstone en nedkyld lokal, ofta en samlingslokal, på äldreboendet. Men de här lokalerna kommer inte kunna nyttjas eftersom många boende kommer isoleras på sina rum ändå.

Därför skulle en ny sommar som den 2018 kunna få fler konsekvenser, enligt forskaren som tidigare har arbetat på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

– Jag tror att det skulle vara betydligt värre nu.

Saknar beredskapsplaner

När Socialstyrelsen utvärderade sommaren 2018 framgick att det kan vara svårt för kommuner att hantera flera kriser parallellt.

Myndighetens uppgifter visar också att ungefär 15 procent av alla kommuner saknar beredskapsplan för höga temperaturer på äldreboenden. Trots det är det svårt att dra några slutsatser kring vad en varm sommar kan innebära, enligt Socialstyrelsen.

Fläktar kan sprida smittan längre

Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell är inte särskilt orolig över äldrevårdens beredskap.

– Allt som ska finnas på plats redan nu för covid-19 måste fortsätta att finnas på plats när det blir varmt. Precis som alla åtgärder som man har förberett för när det blir varmt ska finnas på plats.

2018 köpte många verksamheter inom äldrevården in fläktar för att svalka, men Folkhälsomyndigheten varnar för att använda dem i gemensamma utrymmen eftersom coronasmittan då kan spridas på längre avstånd. Fläktarna kan dock fortfarande användas på de egna rummen, enligt Anders Tegnell.