Bonnesen är åtalad för grovt svindleri, vilket har ett straffvärde mellan sex månader och sex år. Åklagaren yrkar på minst två års fängelse.
– Det råder inget tvivel om att det handlar om grovt brott. Det är nästan givet, säger åklagare Ted Murelius i slutpläderingen.
Enligt åklagaren har banken haft en strategi att inte berätta allt man vet om riskerna i Estland. Det har varit tal om ett förslaget beteende som pågått under lång tid, menar Ted Murelius:
– Det går som en röd tråd från 2016 fram till kvartalsrapporten i oktober 2018 när man vilseleder allmänheten och bankens intressenter.
Undanhållit viktig information
Bonnesen ska i sin roll som vd ha undanhållit viktig information som framkommit i bankens interna utredningar mellan 2016–2018 för såväl media, investerare som Finansinpektionen.
Dessutom ska hon ha spridit vilseledande uppgifter om Swedbanks åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstänkt penningtvätt.
– Det har varit fråga om en brottslighet som varit både svårupptäckt och svårutredd. Hade inte information kommit till Uppdrag Granskning som gjort sitt program hade det gått under radarn, säger Ted Murelius.
I februari 2019 kunde SVT:s Uppdrag granskning avslöja omfattande misstänkt penningtvätt även i Swedbank. Efter avslöjandet föll Swedbanks aktie med drygt 20 procent, motsvarande ca 50 miljarder kronor.
– Det är stora värden som gått upp i rök sedan UG visat sitt program. Det är bankens ägare som fått ta den smällen, säger Ted Murelius.
Nekar till brott
Rättegången är unik i flera avseenden: Dels är det första gången på decennier som en tidigare vd för en av storbankerna ställs inför rätta, dels är det mycket ovanligt med åtal om svindleri. Enligt uppgifter från Ekobrottsmyndigheten är detta det tredje svindleriåtalet under de senaste tio åren.
Birgitte Bonnesen förnekar brott.
Fakta: Swedbank och penningtvätten
Den 4 oktober inleddes rättegången mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Hon står åtalad misstänkt för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation. Birgitte Bonnesen står även åtalad för röjande av insiderinformation. Maxstraff är sex års fängelse.
Det var i februari 2019 som SVT:s ”Uppdrag granskning” avslöjade att Swedbank kan ha använts för penningtvätt i Baltikum under många år. Minst 40 miljarder kronor ska ha slussats mellan 50 misstänkta konton.
Efter avslöjandet fick Birgitte Bonnesen sparken och efterträddes av Jens Henriksson. Styrelsens ordförande Lars Idermark lämnade sin post och efterträddes i juni 2019 av förre statsministern Göran Persson.
Den 18 mars 2020 ålade Finansinspektionen (FI) banken att betala en sanktionsavgift på 4 miljarder kronor. Penningtvättsrutinerna hade stora brister och banken undanhöll och gav missvisande information till FI enligt myndigheten.
Källor: SVT och Swedbank
(TT)