– De rör sig inte längre. De dör, säger Ninis Rosqvist, professor i geografi och föreståndare för Tarfala forskningsstation, och pekar på Kaskasapakte och Kaskasatjåkka, två vita snöfält längre upp i Tarfaladalen, strax öster om Kebnekaise.

Ett tydligt tecken på klimatförändringar

Glaciärer består av stora mängder snö och is som rör på sig. De reagerar kraftigt om det blir varmare. Att Arktis nu värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet märks därför tydligt på glaciärerna på norra halvklotet, en utveckling som klimatforskare varnat för länge.

– Glaciärernas volym och rörelse bestäms av balansen mellan hur mycket vintersnö det kommer och hur mycket snö och is som smälter bort på sommaren, vilket även är två viktiga klimatindikatorer. Avsmältningen är ett tydligt tecken på att klimatet håller på att ändras väldigt snabbt här uppe, säger Ninis Rosqvist.

”Förändringarna är påtagliga”

Glaciärernas minskning beror delvis på att det blev varmare i både fjälltrakterna och kring hela norra Atlanten i början av 1900-talet, vilket många forskare tror är en naturlig klimatsvängning efter den kalla Lilla Istiden under medeltiden. Men sedan mitten av 1990-talet har avsmältningen accelererat igen.

– Förändringarna är så påtagliga nu. Det är sorgligt, säger Ninis Rosqvist, som forskat i området kring Tarfala sedan 1980-talet.

Tronskifte på Kebnekaise

Glaciärernas yta och volym har minskat allt snabbare de senaste tjugo åren. Tydligast märks detta på två tusen meters höjd, vid Kebnekaises två toppar. Tidigare har alltid Sydtoppen, som består av en glaciär, varit högre än Nordtoppen som består av berg. Men nu är tronskiftet ett faktum.

Enligt Ninis Rosqvist senaste mätning av Sydtoppen med GPS-teknik är Sydtoppen nu 1, 2 meter lägre än Nordtoppen.

– Det är en väldigt vacker symbol som vi tappar nu, säger hon, och tror att Sydtoppen kommer ha svårt att hämta sig igen om utvecklingen fortsätter.

Dålig prognos

Det skulle krävas snörika vintrar och kalla somrar för att glaciärerna ska börja växa igen, men prognosen ser inte bra ut. Så frågan är hur många som finns kvar om ytterligare 100 år?

– Jag får gissa, men minst hälften av glaciärerna kan vara borta då, säger Ninis Rosqvist.