Den västantarktiska kusten är troligen världens mest svårtillgängliga plats. Det är två veckors båtfärd från Sydamerikas spets. Där finns flera enorma glaciärer som flyter ut flera kilometer över havet, så kallade shelfisar.

Thwaitesglaciären, som vissa forskare kallar ”Domedagsglaciären”, är en av de största och är lika stor som hela Storbritannien.

De senaste årtiondena har satelliter avslöjat att de smälter allt fortare och med jämna mellanrum kalvar isberg större än Gotland. Glaciärerna i den här delen av Antarktis rymmer så mycket is att havet skulle stiga två-fyra meter, inom några hundra år, om allt smälte.

– Det finns potential för en snabb vattenståndshöjning. Om det går så fort som de värsta scenarierna, så är det ”domedag”, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet och veteran i Antarktis.

Sitter som en propp

Men frågan är hur fort det kan gå. De flytande shelfisarna vid glaciärernas kant fungerar som en slags proppar som bromsar upp glaciärernas flöde mot havet.

Om shelfisarna snabbt bryts sönder ”går proppen ur” och risken är att glaciärerna forsar ut i havet och höjer havsnivån.

Thwaitesglaciären var under februari och mars i år målet för en grupp svenska forskare. Med sig på den brittiska isbrytaren hade de en helt självgående undervattensrobot. Med hjälp av den lyckades de för första gången någonsin undersöka hur det ser ut under isen.

– Ja, det är fantastiskt! Vi var verkligen först. Det har inte varit någon båt här tidigare eftersom att det alltid har varit täckt av tjock is och isberg. Vi var det första fartyget som var där och Sverige var först att skicka in ett mätinstrument under Thwaites glaciär, säger Anna Wåhlin.

Unika mätningar

Roboten Ran skickades in i beckmörkret där den kryssade under den 500 meter tjocka isen i 23 timmar.

– Det som gjorde oss nervösa ombord var att om någonting händer med den så är det kört. Det enda vi vet är att den inte kommer tillbaka, så det var väldigt nervöst.

Roboten mätte vattentemperatur, salthalt och mycket annat och scannade både bottnen och isens undersida med avancerade ekolod. Hur djupt det är och hur det ser ut var helt okänt.

Roboten dokumenterade geologiska spår på bottnen som visar hur stora glaciärerna varit tidigare i historien, vilket kan ge ledtrådar till hur de kommer att reagera i framtiden.

Smälter underifrån

Forskarna kunde också visa att något varmare vatten strömmar in och smälter glaciären underifrån. Det gör att den drar sig tillbaka. Det är nyckeln för att förstå hur stabila glaciärerna är och hur mycket havet kommer att stiga i framtiden.

– Hur snabbt det kan gå är den stora frågan, inte egentligen hur mycket det kan stiga. Även om det bara är 20 centimeter och det går snabbt så skulle det vara katastrofalt för vissa delar av jorden.

Den förarlösa ubåten tog även vattenprover som ska undersökas för DNA. Det kan visa vilka organismer som finns i mörkret.

– Det är ett mysterium, hur kan det leva saker där, säger Anna Wåhlin som tror att sediment från glaciären kanske kan vara föda för bakterier.

Storsatsning i Antarktis

Exakt hur Antarktis påverkas av ett varmare klimat på jorden är oklart, menar Anna Wåhlin. Det är svårt och dyrt att forska där och det finns ont om mätningar under lång tid.

Frågor som kväver svar är om det kommer att snöa mer eller mindre och vad den ökade lufttemperaturen betyder när det redan är så kallt. Men viktigast är just att ta reda på hur fort glaciärerna smälter underifrån.

Så förutom Sverige storsatsar nu flera länder som USA och Storbritannien på att förstå vad som kan hända med Antarktis glaciärer.

– Det går att förstå, vi kommer att ha ett svar inom tio år, säger Anna Wåhlin.