Regenerativa bönder använder metoder och processer som redan finns i naturen för att skapa friskare matjord att odla på.

Man använder till exempel betande djur som systematiskt får äta växtligheten. Tanken med det är att främja fotosyntesen och hjälpa till att binda mer kol i marken. Samtidigt gödslar djuren marken och trampar ner näringen i jorden, något som gynnar mikrolivet.

Att minska plöjning och annan ytbearbetning är också ett mål.

En svår omställning

Jörgen Andersson i Undersåker i Åre kommun var tidigare ordförande i LRF i Västmanland. Nu har han en ledande roll i nätverket för regenerativa bönder i Norden och har själv ställt om från att vara en lantbrukare som använder sig av konventionella metoder till att bli regenerativ bonde.

– Det är inte lätt när man inser att metoderna man använt sig av är fel, säger han.

”Otroligt snabb utveckling”

Han menar att utvecklingen går så snabbt att myndigheter och andra samhällsfunktioner, som annars brukar reglera och interagera med jordbrukare, inte hänger med. 

– Vi ser en otroligt snabb utveckling. Det är många i etablissemanget, som har roller där de förväntas ha koll, som är tagna på sängen. De är i chock för de visste inte att det var på gång, säger Jörgen Andersson.

LRF ”Det pratas väldigt mycket om regenerativt”

Från Lantbrukarnas Riksförbund är man medveten om att regenerativt är på tapeten idag.

– Det pratas väldigt mycket om regenerativt, säger Pirjo Gustafsson på LRF i Dalarna.

Hon förklarar att flera av metoderna som används inom regenerativt lantbruk redan används på gårdar. Men det är svårt för alla att använda allt.

– För många är en del av metoderna redan en självklarhet. Vi är inte emot regenerativt, men det är lantbrukarnas fria val och de måste se till sina unika förutsättningar och lönsamheten, säger Pirjo Gustafsson