Det var industrialiseringen som inspirerade till de första formerna av kollektivhus. När saker tillverkades i stor skala, ansågs det omodernt att varje lägenhet skulle ha ett eget kök för matlagning. Lösningen blev så kallade centralkökshus, med mathissar från en ett centralt kök som levererade mat till de enskilda lägenheterna. Det första centralkökshuset i Sverige var Hemgården Centralkök på Östermalm från 1907.

Sveriges andra kollektivhus är Markeliushuset på Kungsholmen i Stockholm. Det ritades av arkitekt Sven Markelius i samarbete med Alva Myrdal och stod färdigt 1935. Markeliushuset är byggt i funkisstil och var tänkt att befria kvinnor från hushållsarbeten för att kunna förvärvsarbeta. Det hade ett 20-tal personer anställda som jobbade med daghem, matlagning städning och tvättservice.

Med 68-rörelsen kom boendekollektiven

Tanken med de första kollektivhusen var att alltså att effektivisera samhället genom att ge service till familjerna. Men i slutet av 1960-talet, i samband med vänsterrörelsen, uppstod idén att man skulle bo tillsammans för gemenskapen. Det är denna form av boendekollektiv som gestaltas i Lukas Moodyssons film Tillsammans.

På 1970-talet kombinerades idén om boendegemenskap med kritik mot stressen, konsumtionen och tillväxthetsen i storstäderna. Lösningen blev att flytta ut på landet, skapa kollektiv på bondgårdar och bli självförsörjande i så stor utsträckning som möjligt. Under 1970-talets gröna våg bildades de klassiska kollektiven Moder Jord utanför Tollarp i Skåne, Skogsnäs i Sollefteå kommun i Ångermanland och Ljusbacken i Delsbo.

Källa: Kollektivhusens historia av Dick Urban Vestbro

Klicka på videoklippet och se gamla tv-klipp bland annat på mathissen i Markeliushuset!