Mor och dotter Mia och Linnea Åkerblom bodde på Ljusbacken mellan åren 1975 och 1984. På den tiden var de boende på Ljusbacken mera självförsörjande än vad kollektivet är idag berättar Mika Åkerblom. Man importerade ärter, bönor och hasselnötter i stora säckar från Frihamnen i Stockholm, men var självförsörjande på grönsaker, mjölk och smör, i sann gröna vågen-anda.
– Vi hade fjällkor som vi mjölkade varje dag, säger Mia Åkerblom.
Vad var Ljusbackens filosofi?
– Alla hade en vision om normbrytande, att inte behöva följa fårskocken, säger Linnea Åkerblom.
Hon menar att hon tagit till sig och haft nytta av denna lärdom från Ljusbacken i sitt liv.
”Dom kallade oss för kackare”
De som bodde på Ljusbacken kallades för ljusbackare. Samvaron med det omkringliggande samhället Delsbo var inte så tätt, utan det uppstod ett ”vi och dom” där de utomstående kallade Ljusbackarna för Ljuskackare eller gott och gott kackare.
– De andra barnen kallade oss för kackare. Men vi brydde oss inte, för vi tyckte att vi var coolare än de, skrattar Linnea Åkerblom.
Klicka på videon och hör Mia och Linnea Åkerblom berätta om hur det var att bo på Ljusbacken i början.