Många ser koldioxidinfångning, CCS, som avgörande för att lösa vår tids största ödesfråga: klimatkrisen. Helsingborgs stad är inget undantag.
– Det krävs en CCS-anläggning i Helsingborg för att vi ska vara klimatneutrala som stad till 2030, menar Soraya Axelsson, Öresundskrafts kommersiella chef för CCS.
Förhoppningen är att anläggningen ska stå färdig 2027 på Filbornaverket, där man bränner sopor för att producera el och fjärrvärme. 2030 ska den vara i full drift.
Se videon där SVT Nyheter Helsingborg avslöjar hindren på vägen.
En ren förlustaffär?
Största utmaningen är prislappen.
– Globalt finns inga kommersiella projekt som går runt, säger Wim Carton, docent vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier.
I Sverige konkurrerar ett tjugotal aktörer om ett statligt stöd som inte kommer att räcka till alla, enligt Energimyndigheten.
Tobias Mattisson, professor i energiteknik vid Chalmers, tror på CCS men ser svårigheter med ekonomin på kort sikt.
– Utan statligt stöd blir det sannolikt en ren förlustaffär.
Begränsat lagringsutrymme
Öresundskraft hoppas lösa lagringen genom att pumpa ner sin koldioxid i berggrunden i något av våra grannländer.
Under norska havsbottnen lagras redan koldioxid i gamla oljefält, men de är i stort sett fulltecknade. Samtidigt undersöks möjlighet till lagring i Danmark.
Lagringsplatsen är den absolut svåraste delen att lösa, menar Anders Hansson, biträdande professor i Miljöförändring vid Linköpings universitet.
Tekniken finns – kedjan saknas
Idag finns mindre anläggningar i drift globalt.
Men experter som SVT Nyheter Helsingborg talat med menar att det saknas en komplett, storskalig kedja – från infångning av koldioxid, till transport och lagring på annan plats.
Det bekräftas av Öresundskraft.
– Tekniken finns där, det går att transportera koldioxid och det finns mycket kunskap om hur man faktiskt lagrar koldioxid. Men att få ihop det till en fullständig värdekedja – det är nog den stora utmaningen, menar Soraya Axelsson.
Vad innebär koldioxidinfångning?
CCS – Carbon Capture and Storage. Används för att fånga in och avskilja koldioxid, som transporteras och pumpas ner i berggrunden för slutförvar.
Biogen koldioxid – Kommer från levande biologiskt material. Utsläpp sker naturligt när material bryts ner och används av växer och djur. Koldioxid i biologiskt material frigörs snabbare när den bränns än i naturliga processer. Utsläppen förstärker inte växthuseffekten utan ses som koldioxidneutrala.
Fossil koldioxid – Kommer från fossila källor såsom kol, olja och gas. Eftersom det legat miljontals år i marken räknas den koldioxiden som att den tillförs atmosfären. Förstärker därmed växthuseffekten och bidrar till klimatförändringarna.
Negativa utsläpp – Även kallat minusutsläpp. När biogen koldioxid fångas in från det naturliga kretsloppet skapas en så kallad kolsänka. Koldioxid som skulle ha tillförts atmosfären, exempelvis när ett träd förmultnar, tas bort. Försäljningar av negativa utsläpp kan bli en viktig del i finansieringen av CCS-anläggningar.
Källor: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen & Energimyndigheten