Tidigare hade de hjälp av en till två stafettläkare för att klara sig, men numera behövs det inte. Hortlax hälsocentral har utvecklat sig till en utbildningshälsocentral.
En färdig specialistläkare har i snitt ansvar för 1100 stycken, medan en ST-läkare har ungefär hälften, beroende på hur långt de kommit i utbildningen.
Trångt i rummen
Samtalen bland personalen ledde till att det idag är så gott om läkare att de får sitta två och två i tjänsterummen. Hälsocentralen i Piteå kommun valde att starta en så kallad ”lättakut” för snabba drop-in besök.
ST-läkare, sköterskor, fysioterapeuter, undersköterskor och specialistläkare arbetar i team. Specialistläkaren agerar frågedoktor åt teamet. Lärorikt och stimulerande för alla parter enligt vårdcentralchefen Britt-Marie Nilsson.
– Vi jobbar tillsammans för att för att få en jättebra arbetsmiljö och arbetsglädje.
Hon berättar att det spiller över på dem som kommer som AT-läkare.
– De ser att här är det jätteroligt att jobba, här jobbar man tillsammans och då vill de gärna komma tillbaka till oss, säger Britt-Marie Nilsson.
Inte billigare
Det är dock inte billigare än förut.
– Vi skulle önska att vi fick lite kompensation för det här, för det är inte bara för vår skull utan bra för resten av regionen att vi utbildar många ST-läkare som vi sen kan rekrytera ute i övriga länet.
Numera har de uppemot 10 000 patienter. Och ryktet går i kommunen. Nästan 500 nya medborgare har listat sig på Hortlax hälsocentral.
– Vi jobbar alltid med patienten i fokus så det ser jag som det bästa betyget, säger Britt-Marie Nilsson.
Så löste jag det
Så löste jag det
Det här är en del i SVT:s satsning Så löste jag det.
Har du stött på ett problem i din vardag, och hittat ett kreativt sätt att lösa det? Kan din lösning hjälpa andra?
Nu kan du berätta i SVT:s satsning, hör av dig till salostejagdet@svt.se!
Så löste jag det
Hej på er! Ännu en tisdag där personer delar med sig av lösningar på problem de har stött på i sin vardag. Bland annat berättar Nora om hur hon lyckats betala av sina krediter och slutat ta nya.
Vi vill gärna höra fler lösningar som gäller privatekonomi. Hör av dig om du har ett tips! salostejagdet@svt.se
CLASSE • Anser stt Klarna är ett suveränt betalningsmedel väljer alltid Klarna om möjlighetfinns ibland betalar jag direkt ibland på förfallodagen har enormt bra koll på mina fakturor. Heder åt Klarna. Det negativa är att dom inte hjälper till om det är strul med tex Temu Schein som skulle stängas ute av Klarna
Richard • Det är ju ganska simpelt! Har du inte råd att betala med egna pengar, varför handla? Ibland måste man ju stå över ett bra erbjudande och det är ju det som är hela iden med att vara ansvarsfull och ha ett bra penga omdömme, jag är investerare och jag köper näst intill aldrig något på avbetalning har jag inte pengarna på kortet eller i fickan, varför skall jag få ha det? Sjukt simpel teknik att använda sig av om man är pengar smart, men folk handlar ju fan allt på faktura eller kredit i dag! Jag förstår ett huslån, ett mobil abonemang eller ett bil lån, men att handla den där jackan eller tröjan, varför? Jag håller också med Jani att det borde ingå i skolans läroplan hur man har hand om sin ekonomi och hur man hanterar köp och krediter! Ta bort eller minska på något och ägna 1h eller så varannan vecka från 7:an-9:an, lär ut vad ett lån är osv. Det pratas inte ett skit om det i skolan alls. Det borde verkligen ingå i läroplanen för elever.
Hej Richard, som Robert nämnde här så ingår ekonomi bland annat i skolans hem- och konsumentkunskap.
Jörgen • Tycker staten det vill säga vi. Betalar alla skulder o alla fpr en chans att börja på ny kula. Många med skulder får aldrig chansen o bli skuldfri o betala skatt o bidra till samhället. En liten kostnad i det stora ,typ 300 miljarder till försvaret hörde jag ,o vet att om man känner ,att man strider för nåt man tycker om eller tror på så är mycket vunnet. Låt de som sitter i skiten oavsett anledning får känna att de är värda nåt så blir det bättre. Jörgen sääv
Tror du att de som tagit lånen och fått skulder lär sig att hantera sin ekonomi om skulderna betalas av?