– En hög kostnad är inte lika med hög kvalitet. Det kan vara det, men det kan också vara precis tvärtom, säger Anna-Karin Quetel, projektledare på Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Enligt Anna-Karin Quetel utgör livsmedelsinköp ungefär en tredjedel av den totala måltidskostnaden. Dyrare råvaror och mer ekologiskt kan visserligen ge en högre kostnad, men samtidigt kan kök med utbildade kockar som lagar mat från grunden ofta sänka livsmedelskostnaden. Matsvinn kostar också pengar.

”Det ser väldigt olika ut bland kommunerna”

En annan viktig faktor som påverkar kostnaderna för skolmåltiderna är organisationen.

– Det ser väldigt olika ut bland kommunerna om man har lagt ut måltiderna på entreprenad, eller har mottagningskök och levererar eller har tillagning på plats, säger Anna-Karin Quetel.

Vad kommunerna rapporterar in till Skolverket kan också vara en felkälla som ligger bakom en del av skillnaderna. Det som ska ingå i statistiken är enligt Skolverket kostnader för skolmåltids- och kaféverksamhet, vilket inkluderar kostnader för personal, livsmedel, transporter, administrativa kostnader och intäkter från till exempel försäljning till fristående skolor och sameskolan.

Lokalkostnader ska inte ingå, men kan göra det för kommuner som köper skolmåltider via entreprenad.

”Skolmåltiderna är en stor utgiftspost”

Även om det utifrån kostnadsstatistiken kan vara svårt att säga något om kvaliteten på maten, är det intressant att titta på hur mycket resurser som läggs på måltiderna, tycker Anna-Karin Quetel.

– Skolmåltiderna är en stor utgiftspost av skolpengen och en viktig verksamhet. Det är tyvärr också ofta en verksamhet som kanske inte tas tillvara på bästa sätt idag. Man skulle kunna använda skolmåltiden som en mer integrerad del av skolans utbildningsverksamhet, säger hon.

Rikssnittet för måltidskostnaden i den kommunala grundskolan 2017 låg på 6.300 kronor per elev.