Peter Honeth arbetar på uppdrag av regeringen med att ta fram underlag för att förbättra landets lärarutbildningar.
Dagens lärarutbildningar infördes 2011, och enligt regeringen förbereder den inte lärarna tillräckligt bra för deras arbete i skolorna. En trend man vill vända är avhoppen från lärarutbildningen. Eftersom det är större risk att studenter med låga gymnasiebetyg hoppar av en lärarutbildning har Peter Honeth fått i uppdrag att se över frågan om höjda antagningskrav.
– Väldigt många som kommer in på utbildningen kommer inte ut utan hoppar av. Det betyder ju naturligtvis att vi i längden får problem med att få fram tillräckligt många lärare för svensk skola, säger Peter Honeth.
Färre väntas komma in
Skärpta krav kommer innebära att färre studenter kommer in på lärarutbildningarna spår utredaren och det kanske blir lärarutbildningar som behöver läggas ned. Men ett framtida sjunkande elevantal gör att timingen är rätt menar han.
– Även om konsekvensen blir lite färre studenter i lärarutbildningen, så är det rätt tillfälle att göra det just nu.
Utredningen om lärar- och förskollärarutbildningarna ska redovisas senast den 29 november 2024.
HÄR ÄR MERITVÄRDENA HÖGST OCH LÄGST
Lärosäten med högst medelmeritvärde bland de antagna till grundlärarutbildningarna vid urval 2* höstterminen 2024:
- Göteborgs universitet (16,27)
- Umeå universitet (15,37)
- Malmö universitet (15,17)
- Linköpings universitet (15,14)
- Linnéuniversitetet (14,78)
Lärosäten med lägst medelmeritvärde bland de antagna till grundlärarutbildningarna vid urval 2* höstterminen 2024:
- Högskolan i Borås (13,79)
- Högskolan Kristianstad (14,03)
- Uppsala universitet (14,05)
- Mälardalens universitet (14,09)
- Högskolan i Halmstad (14,19)
* Urval 2 är det steg i antagningsprocessen efter att alla som erbjudits platser i urval 1 tackat ja eller nej. I urval 2 får de reserver som är behöriga och har högst meritvärde i de platser som andra sökande har tackat nej till.
Källa: Universitets- och högskolerådet, UHR