Man i beige kavaj framför trappa till vitt hus

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Man behöver höja förkunskapskraven.” Hör vad regeringens utredare Peter Honeth vill ha för ändringar av lärarutbildningen och antagningen till den. Foto: Tobias Sjöstedt/SVT Foto: Tobias Sjöstedt/SVT

Regeringens utredare vill skärpa antagningskraven för lärarutbildningen

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens särskilda utredare Peter Honeth vill att antagningskraven till landets lärarutbildningar skärps. Han vill också att innehållet i utbildningarna på universiteten och högskolorna förändras.

– Det är för lätt att komma in och många studenter kommer in med dåliga kunskaper. De klarar inte av studierna, de hoppar av, säger han.

Peter Honeth arbetar på uppdrag av regeringen med att ta fram underlag för att förbättra landets lärarutbildningar.

Dagens lärarutbildningar infördes 2011, och enligt regeringen förbereder den inte lärarna tillräckligt bra för deras arbete i skolorna. En trend man vill vända är avhoppen från lärarutbildningen. Eftersom det är större risk att elever med låga gymnasiebetyg hoppar av en lärarutbildning har Peter Honeth fått i uppdrag att se över frågan om höjda antagningskrav.

Allt färre vill bli lärare

– Väldigt många som kommer in på utbildningen kommer inte ut utan hoppar av. Det betyder ju naturligtvis att vi i längden får problem med att få fram tillräckligt många lärare för svensk skola, säger Peter Honeth.

Färre väntas komma in

Skärpta krav kommer innebära att färre studenter kommer in på lärarutbildningarna spår utredaren och det kanske blir lärarutbildningar som behöver läggas ned. Men ett framtida sjunkande elevantal gör att timingen är rätt menar han.

– Även om konsekvensen blir lite färre studenter i lärarutbildningen, så är det rätt tillfälle att göra det just nu.

Utredningen om lärar- och förskollärarutbildningarna ska redovisas senast den 29 november 2024.

HÄR ÄR MERITVÄRDENA HÖGST OCH LÄGST

Lärosäten med högst medelmeritvärde bland de antagna till grundlärarutbildningarna vid urval 2* höstterminen 2024:

  1. Göteborgs universitet (16,27)
  2. Umeå universitet (15,37)
  3. Malmö universitet (15,17)
  4. Linköpings universitet (15,14)
  5. Linnéuniversitetet (14,78)

Lärosäten med lägst medelmeritvärde bland de antagna till grundlärarutbildningarna vid urval 2* höstterminen 2024:

  1. Högskolan i Borås (13,79)
  2. Högskolan Kristianstad (14,03)
  3. Uppsala universitet (14,05)
  4. Mälardalens universitet (14,09)
  5. Högskolan i Halmstad (14,19)

* Urval 2 är det steg i antagningsprocessen efter att alla som erbjudits platser i urval 1 tackat ja eller nej. I urval 2 får de reserver som är behöriga och har högst meritvärde i de platser som andra sökande har tackat nej till.

Källa: Universitets- och högskolerådet, UHR

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Allt färre vill bli lärare

Mer i ämnet