– Jag sa ja direkt. Det lät så spännande med en så ung elev. Det går jättebra med Gabriel och vi lär oss av varandra, berättar Anders Skoog.
Han minns en gång då Gabriel löste ett mattetal innan honom.
– Han såg lösningen på bara några sekunder. Det var väldigt imponerande, jag fick gåshud faktiskt, berättar Anders Skoog.
Svårt fånga upp särbegåvade
Anders har på eget initiativ läst kurser i undervisning för särbegåvade och likaså undervisning för personer som har svårigheter. Han menar att trots sin erfarenhet är det inte lätt att fånga upp särbegåvade elever.
– En lärare som inte har den utbildningen eller erfarenheten kan mycket väl tro att det är en elev som har problem med matte fastän den egentligen inte har det. Det är svårt att hitta eleverna och utbildning i undervisning för särbegåvade kanske ska vara obligatorisk, i matte iallafall, säger Anders Skoog.
Hör Anders berätta mer i klippet ovan om hur det är att undervisa Gabriel .
Om särbegåvning
- Det är först på senare år som begreppet särbegåvning har etablerats, och fortfarande är det ganska okänt för många, och säkert också omdiskuterat.
- Det handlar om personer med en hög IQ som lär sig ovanlig snabbt, är logiska och intellektuellt nyfikna och har en förmåga till analytiskt tänkande. De är ofta kreativa, odlar specialintressen och ifrågasätter inte sällan regler och auktoriteter.
- I en svensk studie* bland 287 personer med en IQ över 131 vantrivdes hela 92 procent i grundskolan och något färre på gymnasiet. Det är inte helt ovanligt att de hamnar i konflikter med kamrater och lärare och att deras agerande leder till kontakter med elevhälsan, till exempel för att man misstänker ADHD eller någon annan diagnos.
*Ur Skolverkets Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016.