Josephine:
– Efter en utvecklingsbedömning behövde vi en utredning. Vi skrevs in på bup, i väntan på en utredning. Där var väntan lång, vi visste inte hur lång. Det var ingen som sa hur länge vi skulle få vänta. Men vi kände att det här behövs skyndas på, berättar hon för SVT.
När tre månader hade gått utnyttjade hon möjligheten att söka hjälp i ett annat län. Och fick snabbt en tid i grannregionen Skåne.
Möt Josephine i klippet ovan.
”Tanja”
– Jag är väldigt negativ till de långa väntetiderna. I det ögonblick man söker hjälp så har det redan varit flera år av att leta efter lösningar. Det är redan bråttom, säger hon till SVT.
Tanjas sjuåriga son fick en adhd-diagnos och väntade på att behandlingen skulle starta. Under väntan blev situationen allt mer ohållbar för familjen.
– Varje dag som man kämpar för att få stöd skadar, inte bara barnet utan också familjen, klasskompisar och vänner. Men det värsta är att försöka förklara för min son varför vi inte får hjälp, trots att vi försöker.
”Petra”
Petras barn drabbades av en allvarlig psykisk sjukdom under våren 2020, vilken eskalerade under tidiga sommaren. Läkaren på barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) ansåg att det fanns ett behov av en barnpsykiatrisk bedömning. En planerad kontakt med BUP skulle ske en dryg månad senare, vilket familjen inte informerades om. Under denna tiden hann barnets symptom bli allt värre.
– Det är en fullständig katastrof hur barn och familjer kastas runt och hamnar mellan stolarna för att BUP och BUH inte kan samverka och samarbeta, man får absolut ingen hjälp om man inte krigar för det, säger Petra till SVT.
Istället för att se till att barnet fick snabb hjälp fick familjen sköta kommunikationen mellan BUP och habiliteringen (BUH) själva. De anmälde händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, som kritiserar regionen för brister i sakkunnighet, kontinuitet och trygghet.
Ivo skriver i sin kritik bland annat: ”Samverkan mellan BUP och BUH har brustit vilket har lett till att vårdnadshavare hänvisats mellan verksamheterna i sina försök att få behandling för sitt barns försämrade psykiska mående. Ivo anser att vårdens utförare borde ha tagit ansvar för att barnet skulle fått vård vid rätt instans vid rätt tid.”