En person sitter i en modern inomhusmiljö, iförd en rutigt kavaj, och gestikulerar med en hand. I övre vänstra hörnet finns en grafik med siffrorna 3, 2, 1 i rött.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s reporter och Justitiekanslern om tre idéer som har diskuterats för att minska utbetalningarna till kriminella – och varför det är knepigt. Foto: SVT

Varför slutar man inte bara dela ut pengar till kriminella?

Publicerad

Att man är oskyldig tills man är dömd är en grundläggande rättsprincip. Därför är frågan om att begränsa statlig ersättning för felaktiga frihetsberövanden svår.

SVT:s reporter har listat tre saker som diskuterats för att pengar inte ska hamna i kriminellas fickor.

Den som har varit gripen eller häktad och sen inte döms för brottet har rätt att få ersättning av Justitiekanslern. SVT:s kartläggning visar att flera som polisen beskriver som aktiva gängkriminella i Södertälje har fått hundratusentals kronor utbetalda till sig. I vissa fall har de fått pengar samtidigt som de utreds för nya brott.

– Jag är helt övertygad om att det går att hitta ett antal provocerande exempel på ledarfigurer inom kriminella nätverk som har fått stora summor pengar. Det är möjligt att det kan vara något att se över lagstiftningsmässigt, säger Carl Mellberg, åklagare.

Kriminella nätverken i Södertälje

Det har tidigare också riktas kritik mot rätten att ta del av hela ersättningen när åtalet läggs ner och den misstänkta bara har sagt ”inga kommentarer” i alla förhör.

När får man ”skylla sig själv”?

Just nu pågår det en utredning på uppdrag av regeringen för att se över ersättningen som delas ut.

Det finns redan idag en möjlighet för Justitiekanslern att neka en person ersättning utifrån personens beteende. Om hen har ”tangerat brottslighet”, till exempel genom att sitta i samma bil som andra som begår brott. Justitiekanslern efterfrågar mer klarhet kring i hur hög utsträckning personen som häktats kan anses få ”skylla sig själv”.

– Det finns vissa otydligheter när det gäller kvarstående brottsmisstanke och det är en sådan sak som vi försöker pröva i domstolarna nu, säger Daniel Kjellgren tf. justitiekansler.

Det kan även handla om att man i polisutredningen kan slå fast att personen har gjort kriminella handlingar, även om de inte var för precis det brottet som hen frihetsberövades.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriminella nätverken i Södertälje

Mer i ämnet