I avhandlingen har ett trettiotal personer intervjuats. Främst artister men även producenter och branschfolk.

Diskussionerna handlar om hur svenska hiphopartister, med utländsk bakgrund och från socioekonomiskt svaga områden, använder musiken för att översätta sina personliga berättelser, kommunicera sina sociala verkligheter och föreställa sig alternativa uppfattningar om svenskhet.

– Jag har frågat om relationen till området de kommer ifrån, om hiphop för att skapa sin identitet, om svenskhet och om deras position i samhället som hiphopartist från förorten, säger Sjors Joosten.

”Säger mycket om vad som händer i samhället”

För Sjors Joosten blev avhandlingen avslutningen på sin doktorand i sociologi vid Stockholms universitet. Efter att ha flyttat till Sverige för drygt sju år sen insåg han hur stor hiphopmusiken var här.

– Att studera populärkultur är viktigt för det säger så mycket om vad som händer just nu i samhället. Och många personer, specifikt unga, kan relatera till hiphop.

Hur har det påverkat att du själv inte bott här så länge tror du?

– Jag fick den frågan många gånger: ”Varför kommer du, som grabb från Nederländerna, hit och vill studera vår kultur?” Jag är väldigt intresserad av hiphop och av populärkultur. Jag kanske inte kan förstå exakt allt när jag saknar erfarenhet men det gör mig också lite mer objektiv.

”Orten” och ”lagom”

I studien finns två återkommande ord: ”Orten” och ”lagom”. Sjors menar att det finns en slags symbolisk gräns mellan ”lagomkulturen”, som säger vad som är ”rätt” eller ”svenskt”, och ”ortenerfarenheten” med till exempel en annan kulturell bakgrund och utländska föräldrar. Han tror att hiphop kan hjälpa till att sudda ut den gränsen.

Hör mer om sambandet mellan ”orten” och ”lagom” och hur hiphopmusiken skildrar det i videon.