Sedan lite över ett år tillbaka pågår den så kallade Bob-samverkan, där åtta myndigheter samarbetar för att motverka att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Där ingår bland andra Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Skolverket.
En del i arbetet handlar om att beskriva processen när ett barn häktas och vilka kontakter, ansvar och arbetsuppgifter som de olika myndigheterna har. För Skolverkets del handlar det då bland annat om att kartlägga hur skolgången fungerar när ett barn frihetsberövas.
Avgörande med struktur
Barnombudsmannen släppte på fredagen en rapport baserad på svar från isolerade barn och unga, och skolan är en av frågorna som tas upp.
För vissa kan utbildningen i häktet fungera bättre än innan, eftersom det blir individanpassat och i en annan miljö. Men andra menar att det saknas kontinuitet och inte blir så många studietimmar.
”Erfarenheterna av skolgång under frihetsberövandet belyser tydligt hur avgörande en strukturerad och tillgänglig utbildning är för deras framtid”, står det i rapporten.
Viktigt skapa tydliga strukturer
Syftet med Skolverkets kartläggning är just att skapa bättre förutsättningar för berörda aktörer att snabbt agera. Där har Södertälje kommun erfarenhet i egenskap av huvudman.
– Vi har elever som suttit häktade som har bra betyg i alla ämnen och en god skolnärvaro, och vi har elever som har en problematisk skoltid bakom sig, så det finns båda sorterna, säger Ingela Hamlin, utbildningsdirektör i Södertälje.
Hon håller med om att det viktiga framåt är att skapa tydliga strukturer som ser likadana ut för alla häkten och alla huvudmän.
Men hur funkar det när en elev häktas och vilka är utmaningarna? Det förklarar Ingela Hamlin i videon längst upp.
Stöd till rektorer ska tas fram
Annika Morelius är undervisningsråd på avdelningen för skolutveckling vid Skolverket. I ett mejl till SVT skriver hon:
”Arbetet med att ta fram stöd till rektorer och huvudmän är i ett tidigt stadium där bland annat frågor om hur rektor kan nås av information när en elev häktas, hur kontakten mellan häkteslärare och personal på elevens ordinarie skola kan se ut och vad skolan bör tänka på när eleven släpps från häktet är centrala utgångspunkter att kartlägga vidare.”
Barn och unga i organiserad brottslighet
Skolverket är en av flera myndigheter som ingår i en myndighetsövergripande nationell arbetsgrupp kring målgruppen häktade barn. Den myndighetsövergripande arbetsgruppen är inom ramen för regeringsuppdraget om Bob – Barn och unga i organiserade brottslighet (Ju2023/0529).
Arbetsgruppen arbetar med att ta fram en processbeskrivning som beskriver det lokala Bob-rådets roll och funktion om ett barn häktas, så att berörda aktörer snabbt kan vidta synkroniserade åtgärder som stödjer såväl det häktade barnet som det lokala brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet.
De myndigheter som ingår i arbetet är Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Länsstyrelserna.
Under våren kommer arbetet fortgå med processbeskrivningen för häktade barn som misstänks tillhöra organiserad brottslighet, med syfte att undersöka om processbeskrivningen upplevs som giltig och användbar av de berörda aktörerna.
Källa: Skolverket