Reportern sitter vid ett bord med tre genomskinliga behållare framför sig. Den vänstra behållaren innehåller klart vatten med stenar i botten, den mittersta har grumligt vatten med sand, och den högra har mörkt vatten med organiskt material.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Koldioxid ska fångas upp, göras om till flytande form och lagras i underjorden. Nu säger Värtaverket att alla bitarna är på plats. Foto: Rasmus Ejneberg

Värtaverket har hittat en lagringsplats för 800 000 ton koldioxid per år

Publicerad

Världens blickar är riktade mot Sverige. Ska vi som första land lyckas komma igång med en storskalig infångning och lagring av koldioxid från bioanläggningar, och med det lyckas skapa så kallade negativa utsläpp? På ett kraftvärmeverk i Stockholm säger man att man efter flera års sökande har hittat en lagringsplats för 800 000 ton koldioxid per år och att kontrakt ska skrivas inom närmsta månaderna.

Sveriges regering har satsat 36 miljarder på att företag och industrier som förbränner grenar, löv och annan biomassa, ska börja fånga in koldioxid från sina skorstenar. Det går ut på att göra om koldioxiden till flytande form, lasta det på fartyg och förvara koldioxiden antingen i berggrunden, havsbotten eller gamla uttömda oljefält. Där mineraliseras koldioxiden. Trots att tekniken att fånga in koldioxid från industrier funnits i flera decennier har den stora flaskhalsen varit var all koldioxid ska förvaras.

Värtaverket har hittat en lagringsplats

På Värtaverket i Stockholm vill man fånga in 90 procent av vad deras bioanläggning släpper ut varje år, 800 000 ton koldioxid. När SVT besöker deras testanläggning säger man att man nu har hittat en lagringsplats, och att avtal kommer skrivas närmsta månaderna. Lastningsfartyg ska frakta 800 000 ton koldioxid per år med start 2028, enligt företaget.

Jakten på koldioxidlagringen

– Vi är ganska säkra på att vi har en lösning där vi kan lagra just våran koldioxid. Det är lagring under berggrunden i området kring Nordsjön, säger Per Ytterberg, projektledare för bio-CCS-anläggningen på Värtaverket i Stockholm.

Projektet har tidigare tampats med förseningar. Egentligen skulle allt vara igång 2025. Enligt Värtaverket har man väntat på ett statligt stöd för att ha råd med investeringen av anläggningen, transporten och lagringen. Det är något man räknar med att få vid årsskiftet.

– Vi kommer att kontraktera en lagringsplats inom dom närmsta månaderna, försäkrar Per Ytterberg.

Regeringen ger ut stöd på totalt 36 miljarder kommande 20 åren för bio-CCS, med start vid årsskiftet.

Karta över Europa med markerade platser, inklusive Island och flera städer i norra och centrala Europa. Röda cirklar indikerar specifika geografiska punkter av intresse, bland annat Island och runt norges kust.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det finns idag plats för 5 miljoner ton koldioxid att lagras i Europa. Hör professorn Anders Hansson som menar att det krävs en enorm uppskalning för att lagringen ska göra någon nytta på global nivå. Foto: SVT Design

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Jakten på koldioxidlagringen

Mer i ämnet