Två män står på en isbelagd yta i skymning, omgivna av svagt ljus från avlägsna källor. Den ena mannen bär en tjock jacka medan den andra är klädd i en mörk kostym och kappan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mats Gyllander och Rafael Bengtsson tog emot tsunamikatastrofens offer – här står de på platsen där det hölls minnesceremonier. Foto: Pontus Stark

474 döda svenskar togs emot på Ärna efter katastrofen – ”minns barnet som skrek efter sin mamma”

Publicerad

Det har gått 20 år sedan 543 svenskar omkom i tsunamikatastrofen. Merparten av dem anlände till militärflygplatsen Ärna i Uppsala där de anhöriga fick möta och sörja dödsoffren.

– Att se barn som gått bort alldeles för tidigt, eller barn som förlorat hela sin familj – det var det värsta, säger Rafael Bengtsson, på den tiden överste och chef vid Uppsala Garnison.

När Sverige, på ett mer organiserat sätt, började ta emot avlidna från flodvågskatastrofen hade Ärna en viktig roll. Kropparna fördes från det drabbade området till Arlanda med reguljärflyg för att sedan köras med begravningsbil till militärflygplatsen i Uppsala. Där förvarades kropparna och det fanns en rättsläkarstation där man gjorde en slutgiltig identifieringskontroll.

– De var identifierade i Thailand. När de kom hem kontrollerade man att detta fortfarande stämde så det inte gjorts några misstag under transporten, säger Mats Gyllander, tidigare kommunikationschef vid Upplands flygflottilj och numera lokalpolitiker för Moderaterna i Uppsala.

Tsunami 2004

Hölls ceremonier

Det hölls även ceremonier, där de anhöriga fick se kistorna och sörja sina nära och kära, i samband med att de anlände.

– Alla var fullt fokuserade på att göra det så värdigt som möjligt för alla anhöriga, säger Rafael Bengtsson.

”Har påverkat mig mest”

2005 var det säkerhetspolitiska läget ett annat jämfört med nu, berättar Rafael Bengtsson.

– Försvarsmakten var inte så efterfrågad på den här tiden. Vi hade inte samma fokus som under kalla kriget. Sedan kom det här. Då kände jag, för första gången, att vi kunde vara med och bidra och hjälpa samhället.

Nu har det gått 20 år sedan tsunamikatastrofen.

– Det här är fortfarande det i min militära karriär som har påverkat mig allra mest, säger Rafael Bengtsson.

Bild som visar en delad vy av två områden från luften. Den vänstra delen visar ett område med flod, byggnader och vegetation, medan den högra delen visar ett liknande landskap men med en mörkare färgton och tydliga spår av urbanisering. Båda sektionerna framhäver kontrasten mellan naturliga och urbana miljöer.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Moskén som stod ensam kvar – se satellitbilderna före och efter katastrofen i klippet. Foto: Maxar/Google Earth

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tsunami 2004

Mer i ämnet