För Katarina Olbers var ersättningen en upprättelse för de vårdskador hon ådrog sig under och efter förlossningen.

– Det kändes psykologiskt jätteviktigt. Det är faktiskt inte okej att man slarvar såhär med oss kvinnor när man föder barn, säger hon.

Katarina Olbers drabbades av allvarliga bristningar när hon födde sin dotter år 2000. Läkaren som sydde Katarinas bristningar på BB gjorde ett slarvigt jobb. Efteråt tappade hon känseln i underlivet och drabbades av inkontinens.

– Det blev ett socialt handikapp, jag ville inte umgås med folk eftersom jag inte kunde kontrollera min kropp ordentligt.

”Kunde inte bära mitt barn”

SVT Nyheter Uppsala har tidigare berättat om Emma Julin, som inte fick någon sjukpenning, trots att hennes förlossningsskador gjorde att hon inte kunde ta hand om sina barn. Enligt statistik från Försäkringskassan är det få kvinnor som får sjukpenning för diagnosen. Så var det också för Katarina Olbers.

– Jag var ändå så pass sydd att jag helst inte skulle bära min dotter. Men det var ingen som informerade om att jag kunde begära att bli sjukskriven, berättar hon.

Läs mer: Få kvinnor får sjukpenning för förlossningsskador

Hjälp efter fem år

Katarina sökte vård upprepade gånger, men fick ständigt höra att skadorna var något som hon fick leva med. Först fem år efter förlossningen fick Katarina hjälp på Danderyds sjukhus, i Stockholm. Läkaren som opererade henne där uppmuntrade henne också att anmäla sina skador till Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF.

– Då fick jag ett stort skadestånd för sveda och värk, och framförallt för utebliven behandling, att jag inte hade fått några insatser, säger hon.

Fler anmäler

LÖF får i genomsnitt in omkring 50 anmälningar gällande förlossningsskador varje år. Försäkringsbolaget ser också en stigande trend. År 2015 anmäldes 70 förlossningsskador. Enligt LÖF beror ökningen förmodligen inte på att fler drabbas av förlossningsskador.

– Vi gör bedömningen att uppmärksamheten kring de här skadorna och viljan att göra något åt det är det som förklarar ökningen, säger Pelle Gustafson, chefläkare på LÖF.

”Ska kunna hitta bristningar”

Alla som anmäler vårdskador får dock inte ersättning. I snitt godkänns 40 procent av alla ansökningar. Då handlar det om vårdskador som bedöms som undvikbara.

– Det innebär att i stort sett alla fördröjda upptäcker och diagnoser är ersättningsbara. Om en bristning uppstår ska man kunna hitta den och göra något åt den, säger Pelle Gustafson.

Totalt har Katarina fått ersättning på 200.000 kronor för sina vårdskador. Hon vill nu uppmana fler kvinnor att söka ersättning.

– Pengarna är en del, men det är också viktigt att anmäla för statistiken. Det är ett viktigt underlag när de ska fatta beslut om hur de ska förbättra vården.