Vi systrar, som kvinnor kallas, fick inte oftast inte jobba, isåfall max halvtid, det var långt ifrån jämställt, säger Essy Ahlén. Foto: SVT/David Forsell

Hon lämnade Jehovas vittnen: ”Kvinnorna skulle lyda männen”

Uppdaterad
Publicerad

Essy Ahlén är uppvuxen i Jehovas vittnen, och befann sig i församlingen tills hon var 29 år. Då tog hon beslutet att lämna. Det här är hennes berättelse.

– Vi kvinnor fick inte göra vad vi ville, vi skulle lyda männen och stanna hemma, berättar hon.

Det lilla som finns kvar av snön glittrar i solljuset utanför Essy Ahléns hem. Här har hon bott i ett par år nu, i ett område utanför Uppsala. Här lever hon ett liv som skiljer sig stort från det liv hon levde innan.

– Min mamma gick bort när jag var tre år, och då gick min pappa med i Jehovas vittnen så på den vägen var det, säger hon.

Hela hennes barndom, tonår och delar av vuxenlivet spenderas i församlingen. Men när hon var 29 år ville hon inte vara kvar längre.

– Jag kände att jag inte hörde hemma där längre, så jag skrev ett brev till vår äldste i församlingen där jag berättade att jag ville gå ur.

När hon släppte ned brevet i postlådan så släppte hon också en stor del av sitt sociala liv – hon blev utesluten från församlingen.

”Ingen hälsade på mig”

Det tog inte lång tid innan hon märkte av effekten av hennes brev.

– Jag träffade en vän från församlingen på stan, men han tittade inte ens på mig, inte ett hej, då förstod jag att jag var utesluten, säger Essy Ahlén.

Hon försökte då ta kontakt med en kompis från en annan församling.

– Hon hörde min röst och la på direkt. Sen ringde hon upp och jag försökte förklara varför jag inte ville vara med, men det var sista gången vi pratades vid, hon sa bara ”men Essy du är ju utesluten”.

Kvinnor skulle lyda männen

Som kvinna i församlingen så skulle hon, som hon säger, lyda männen. Helst stanna hemma eller gå runt och knacka dörr för att försöka få fler att gå med i församlingen.

– Vi systrar, som kvinnor kallas, fick oftast inte jobba, i så fall max halvtid, det var långt ifrån jämställt, säger Essy Ahlén.

Hur kändes det?

– När man väl var i det så var det ju det normala, så då hade man inga problem med det. Det är först nu i efterhand som jag kan se hur fel det är.

Förekom det fysisk våld inom församlingen?

– Ja, det kan jag säga att det gjorde, dock inte mot mig, men ja, det förekom våld.

”Fick äntligen fira jul”

Det fanns många saker som Essy Ahlén ville göra när hon väl lämnade församlingen, men högst på listan stod ”fira jul”.

– Jag hade suttit som barn vid fönsterrutan och tittat efter tomten, även fast jag inte fick fira jul. Så när jag väl var fri att göra det så var det verkligen speciellt, berättar hon.

Hör henne berätta mer om sitt julfirande i klippet nedan

Jehovas vittnen: ”Beklagar”

SVT Uppsala har varit i kontakt Jehovas vittnen gällande de anklagelser som riktats mot dem. Församlingen har dock valt att inte ställa upp på en intervju med hänvisning till att de vanligtvis inte kommenterar tidigare medlemmars upplevelser av församlingen. Däremot svarar de i ett mejl att de inte upplever att det skulle finnas några problem, liknande de Essy beskriver, inom deras församlingar.

”Vi upplever inte alls att det finns klagomål från kvinnor om att de 'måste följa männens order', skriver de i ett mejl från avdelningskontoret i Skandinavien.”

”Men vi beklagar om någon känner sig ledsen över att ha blivit felaktigt behandlad”, skriver de.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.