I många år har både patientföreningar och läkare jobbat för att nationella riktlinjer ska tas fram för endometrios. Och efter att tidigare inte ha agerat i frågan, vill Socialstyrelsen nu införa nationella riktlinjer för sjukdomen.

– Det är ett stort steg framåt tycker jag. För vi har ju sett att på de flesta ställen, på de flesta kvinnokliniker finns ingen organiserad endometriosvård. Det är en stor patientgrupp och många har det väldigt besvärligt och behöver en ganska stabil struktur att luta sig mot.

Dålig kunskap om sjukdomen

Endometrios är en ärftlig sjukdom som orsakas av att vävnad från livmoderslemhinnan hamnar utanför livmodern. Det leder till smärtor i samband med mens, eller kroniska smärtor. Men trots att var tionde kvinna i fertil ålder lider av endometrios är kunskapen om sjukdomen dålig, både bland kvinnor och inom sjukvården.

– Det är alltså vanligare än diabetes, det är vanligare än reumatism, men de sjukdomarna känner alla till.

GRAFIK: Endometrios på 50 sekunder

Tar åtta år att få diagnos

I genomsnitt dröjer det åtta år att få en diagnos. Och ju längre man går obehandlad, desto värre blir skadorna, både fysiskt och levnadsmässigt.

– Konsekvensen kan bli att man hamnar lägre socioekonomiskt än om man hade fungerat normalt.

SE MER: Veronika valde bort sin livmoder

Kan spara samhället pengar

Endometrios ökar också risken för både infertilitet och äggstockscancer. Nu hoppas Matts Olovsson att riktlinjerna ska leda till fortbildning, allmänbildning och bättre och mer jämlik vård.

Och kan man börja behandla sjukdomen tidigt, finns stora hälsoekonomiska vinster att göra, säger Matts Olovsson.

– Flera studier visar att varje kvinna med symptomgivande endometrios kostar sjukvård och samhälle nästan 100 000 kronor per år. Och kan man bli lite bättre här så finns det enormt stora vinster att göra.