Hon sitter i soffan hemma i lägenheten med en hög foton bredvid sig. På bilderna: En ung, orolig Hani Hashi med magen i vädret och en lättad sådan med ett litet barn i famnen.

Hon berättar att hon hade mycket oro över att föda, framför allt sitt första barn, med tanke på sin könsstympning.

Tabubelagt ämne

Könsstympningar finns i olika former, i den grövsta varianten skärs allting bort och kvinnan sys ihop helt utom ett litet hål för mens och urin. Det är ett tabubelagt ämne i Somalia och Hani Hashi berättar att hon nästan inte visste någonting om sitt eget ingrepp.

– När vi kvinnor kommer till Sverige, omskurna, och med stor mage så undrar vi hur bebisen ska komma ut, säger Hani Hashi.

”De är duktiga”

Hon pekar på en sjuksköterska på en av bilderna, och berömmer henne. Hon har fött fem barn i Sverige, både på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, och hon är överväldigad över hur väl de behandlat henne.

Hennes oro bemöttes och gjorde henne trygg.

– De är duktiga om man jämför med andra länder, säger Hani Hashi.

Socialstyrelsen har sett att bemötandet har sett olika ut för könsstympade kvinnor i Sverige, men framförallt har de upptäckt att det finns en beröringsskräck bland vårdpersonalen.

– Det vi framför allt har sett är att det finns en otrygghet hos många att ta upp den här frågan, säger Malin Ahrne, utredare på Socialstyrelsen.

Har beröringsskräck

Som en del i ett regeringsuppdrag har Socialstyrelsen skapat ett kunskapsstöd för all legitimerad vårdpersonal i Sverige om hur de ska bemöta könsstympade kvinnor.

Den innehåller även fakta om vilka länder som utför ingreppet och en uppskattning om hur utbrett det är bland kvinnor i Sverige. Kunskapsstödet kan komma att lindra beröringsskräcken tror myndigheten.

– Kunskap är A och O för att kunna ge ett gott bemötande och för att kunna bedöma vilken typ av vård och insatser som kan behövas, säger Malin Ahrne.

I Sverige blir kvinnor som är könsstympade vanligtvis öppnade med ett snitt i det gamla ärret innan eller under förlossningen.

– Därför är det viktigt att man talar om att man är könsstympad för sin barnmorska så tidigt som möjligt eller framförallt att barnmorskan ställer frågan, säger Malin Ahrne.