Skolverkets statistik visar att många skolor i Sverige sätter ett högre betyg jämfört med resultatet på nationella prov. Våren 2022 skrev eleverna på Mediegymnasiet två olika prov i matte. Där fick 62 respektive 63 procent av eleverna ett högre betyg jämfört med provresultatet.

– Skolverket ändrade i kursplanen för matematik 1b, vilket gjorde att lärarna var osäkra på vad som skulle prioriteras. Lärarna gjorde en felbedömning. Eleverna fick frågor de inte kände igen, säger rektor Roy Jörgensen.

Efter provet så har eleverna kompletterat de frågor de inte klarade, uppger han.

”Finns psykologiska faktorer bakom”

Rektorn tror också att det finns en psykologisk faktor i det här.

– Om en elev kommer till ett nationellt prov och börjar med uppgifter som han eller hon inte känner igen så tappar kanske eleven suget och struntar i att prestera på topp på övriga delar.

Många elever fick underkänt, F, på nationella provet och sedan E (godkänt) i betyg, berättar han.

Men då har man fortfarande inte visat att man har kunskaperna?

– Inte på nationella provet, nej. Men det provet är ju bara en del av hela kursen som ska bedömas.

Du tycker ändå att de nationella proven ska ha en viss tyngd?

– För att följa regelverket att det ska särskilt beaktas så tycker jag det. Men jag tycker det finns en övertro på de nationella provens betydelse, säger Roy jörgensen.

I mattekurserna fick inga elever vid LBS Mediegymnasiet ett sämre betyg än vad de skrivit på nationella proven. Det fick däremot en del av eleverna i engelska och svenska, se faktarutan nedan.