Polisen har tröttnat på LOB och i klippet ovan kan du höra Björn Arvill berätta varför.
Polismyndigheten omhändertar runt 70 000 personer varje år med stöd av LOB. Under 2021 sattes cirka 80 procent av dem i fyllecell, enligt polisen.
– Tittar man speciellt ute i glesbygden, så kanske det bara finns en eller två polisbilar på ett väldigt stort område. Då åker man med nån som druckit sprit, i stället för kanske åka på ett pågående brott, säger Björn Arvill, polisintendent som jobbar med verksamhetsutveckling på NOA (Nationella Operativa Avdelningen).
SVT kan nu berätta att 29 personer har avlidit i fylleceller sedan 2012.
– Det är ju fruktansvärt sorgligt, både för de anhöriga och även för dem som ska ta hand om dem hos polisen. Man kan ju tänka sig att prognosen skulle vara mycket bättre om man var omgiven av vårdfolk, än av polisanställda, säger Björn Arvill.
72 poliser på heltid
Det går åt runt 100 000 arbetstimmar varje år för poliser att köra personer omhändertagna enligt LOB, är myndighetens beräkning. Det motsvarar 72 årsarbetskrafter. Då är alltså inte arrestdelen medräknad.
Den 16 juni i år skickade polisen en hemställan, en vädjan, till justitiedepartementet. Att ta hand om berusade och påverkade personer bör inte vara polisens ansvar. Bland annat eftersom det medför medicinska risker för dem som omhändertas, skriver polisen.
Totalt har fem statliga utredningar under flera decennier kommit fram till att vården ska ta ett större ansvar.
En ny utredning pågår
Nu pågår ytterligare en utredning, Samsjuklighetsutredningen, som ska vara klar sista januari 2023. Utredaren Anders Printz berättar att det då kan komma nya förslag i frågan.
– Men det vet vi inte än, säger han.
Polisen uppger att vården ska ta dessa personer, och vissa vårdgivare säger att det är polisens uppdrag?
– Lagen är konstruerad så att den ger polisen en möjlighet att ta personen i förvar. Men det är ju om personen inte kan beredas vård. Hela tiden har det varit lagstiftarens tanke att det här i första hand ska vara en vårdlag men så har det inte blivit i praktiken. Så det tycker jag polisen har rätt i, säger Anders Printz.
Statliga utredningar om LOB
1968 – Fylleristraffutredningen: Föreslår att den som påträffas full ska tas till särskilda vårdkliniker.
1982 – LTO/LOB-utredningen: Reglerna i LOB bör vara utformade så att de är anpassade till framtida former av vård för dem som tas om hand.
2001 – Utredningen konstaterar att omhändertagna som avlidit i arrest omgående borde ha förts till sjukhus för läkarbehandling och vård. Belyser också problemet med att förmannen inte kan bedöma vårdfall.
2002 – Polisverksamhetsutredningen: ”Polisens möjlighet att hålla personer som omhändertagits enligt LOB i förvar bör upphöra”.
2011 – Missbruksutredningen: ”Medicinsk bedömning och medicinsk övervakning av berusade personer omhändertagna enligt LOB bör vara ett ansvar för en annan huvudman”. Landstingen ska ansvara för tillnyktringsverksamhet.
2021 – Samsjuklighetsutredningen kommer med delbetänkande som ska förtydliga att vården är ansvarig för personer med beroende.
Källa: Statens offentliga utredningar