Louise Stiernman har tillsammans med sin forskargrupp genomfört fyra studier där kvinnor med PMDS – premenstruellt dysforiskt syndrom – deltagit. Bland annat har forskarna följt aktiviteten i hjärnans olika delar under menscykeln med hjälp av magnetkameraundersökning.

– Vi har sett att kvinnor har högre aktivitet i vissa delar av hjärnan som är viktiga för att tolka, uppmärksamma och reagera på omgivningen, säger Louise Stiernman.

Kan kopplas till hormon

Det som sticker ut i forskningen är att den högre aktiviteten kan kopplas till könshormonet gulkroppshormon som bara finns under den premenstruella fasen i menscykeln.

– Förändringarna i hjärnans aktivitetsmönster hos kvinnor med PMDS kan bero på en ändrad känslighet till gulkroppshormon, säger Louise Stiernman.

Vad betyder det här forskningsresultatet för kvinnor med svår PMS?

– Vi kommer närmare en biologisk förklaring till varför kvinnor med PMDS har svåra humörsymptom i den premenstruella fasen och att det kan hänga ihop med en ändrad känslighet till vissa ämnen som bryts ned från hormonet och påverkar hjärnan.

Hoppas på bättre behandlingar

Drygt 60 000 kvinnor i Sverige lider av PMDS. Symptomen, med bland annat irritation, snabba humörsvängningar, ångest och nedstämdhet, påverkar hela livet.

Antidepressiv medicin är den behandling som används, men den leder ofta till biverkningar. Förhoppningen är att forskningen leder till nya möjligheter att behandla PMDS.

– Om vi kan hitta en behandling som är mer specifikt inriktad på mekanismerna som ligger till grund för symptomen och som ger mindre biverkningar skulle det vara ett stort steg framåt, säger Louise Stiernman.