Foto: SVT

Nya skatteutjämningssystemet splittrar Västerbotten

Uppdaterad
Publicerad

Många kommuner i Västerbotten har det tufft ekonomiskt. Nyligen uppgav 9 av 15 kommuner att de gör underskott 2019. Samtidigt kritiseras det nya utjämningssystemet för att inte ge tillräcklig effekt. I länet är inställningen till systemet väldigt olika.

Så sent som i slutet av oktober kritiserade Riksrevisionen utjämningssystemet för att inte fungera. Den så kallade Robin Hood-skatten, där rika kommuner ska betala till de fattiga, underkompenserar hela 245 av landets 290 kommuner enligt myndighetens granskning av systemet.

Och bland riksdagspartierna råder också oenighet. På riksplanet kommer till exempel Liberalerna att rösta mot förslaget då de anser att staten istället bör skjuta till pengar till kommunerna. Men i Dorotea är det liberala kommunalrådet positivt.

Sverige möts: Skatterna

– Det är ju så att skillnaderna är stora mellan partierna. De som bor i kommuner som får betala är naturligtvis inte glada och de som bor i kommuner och får pengar är naturligtvis gladare. Så det här är ingen partiskiljande fråga så utan det handlar om var i landet man bor, säger kommunalrådet Nicke Grahn (L).

Han tycker att det är bra att kommuner i glesbygd med få människor på en stor yta får en kompensation då det är dyrare att bedriva vård, skola och omsorg än i kommuner där det bor mycket folk på liten yta.

Lindberg (S): ”Viktigt att staten tar ett stort ansvar”'

En av de kommuner där det är mindre glatt är Umeå. I det nya systemet som är tänkt att röstas igenom i år och införas nästa kommer Umeå kommun att betala in näst mest av alla efter Solna.

– Umeå har höga skulder också och enligt Kommuninvest är vi faktiskt högt belånade och vi har ju jättestora utmaningar här. Både de yngre och äldre ökar markant och vi har ett jättestort behov av att utveckla välfärden likväl som små kommuner också. Därför är det viktigt att staten tar ett stort ansvar när det gäller kostnadsutjämningen, säger kommunalrådet Hans Lindberg (S).

I klippet ovan kan du se hur det blir för kommunerna i det nya systemet och hur det påverkar dem.

Så blir förändringen i din kommun

Listan nedan visar kommunernas utfall i det gamla systemet till vänster och utfallet i det nya systemet till höger. Längst till höger visas förändringen i antal kronor per år för invånare i kommunen.

Bjurholm 9 814 • 11 298 • 1 484

Dorotea 12 685 • 14 059 • 1 374

Lycksele 3 895 • 4 319 • 424

Malå 7 556 • 9 271 • 1 715

Nordmaling 4 132 • 4 271 • 139

Norsjö 6 464 • 8 459 • 1 995

Robertsfors 3 520 • 4 067 • 547

Skellefteå -488 • -1 063 • -575

Sorsele 10 401 • 11 593 • 1 192

Storuman 6 064 • 7 797 • 1 733

Umeå -5 283 • -5 793 • -510

Vilhelmina 9 178 • 9 165 • -13

Vindeln 8 252 • 8 885 • 633

Vännäs 1 421 • 996 • -425

Åsele 8 861 • 11 642 • 2 781

Källa: SvD och Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige möts: Skatterna

Mer i ämnet