Det blir en kuslig känsla som sprider sig när mördarsnigeln etablerar sig i ett nytt område.
I Matfors går ryktet att det började i villaområdet Ängom men ingen vet egentligen. I Bällsta har de synts till men man ryser och håller tummarna för att få slippa en invasion. Men chansen är tyvärr liten att mördarsniglar inte ska trivas även där.
Tove Lönneborg är miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Västernorrland och arbetar med invasiva arter.
– Vi har inga metoder idag som funkar på en större skala, för att stoppa snigeln att sprida sig. I Västerbotten har man använt en snigelhund, som går att hyra in. Den nosar upp ägg, så att man kan ta bort dem.
Mördarsnigeln inte på ”invasiva listan”
EU har en lista på invasiva och förbjudna arter, som inte får spridas, på den finns både djur och växter, och Länsstyrelsen utövar tillsynen. Nu ligger en lista på förslag på fler arter som ska bekämpas nationellt, i Sverige. På den finns exempelvis växten parkslide och fisken smörbult. Men inte mördarsnigeln.
– Man prioriterar invasiva växter eller djur som är på väg mot skyddade naturområden, eller som de som innebär stora samhällsskostnader vid de spridning, säger Tove Lönneborg.
Ett regeringsbeslut om arterna som ska bekämpas i kan troligtvis tas under 2024.
Vilka invasiva arter är största problemet i Västernorrland?
– I naturreservaten har vi flest rapporter om vresros i kustreservat. Men även jättebalsamin är utbredd.
Ingen analys om mördarsnigeln
Naturvårdsverket bedömer att det inte är omöjligt att få bort mördarsniglar, men att det skulle kosta för mycket.
– Den utgör ett hot mot biologisk mångfald, men den är spridd och väldigt svår att bekämpa. Att ta upp den på en nationell förteckning har man inte bedömt som effektivt, säger Peter Dalin, handläggare på Naturvårdsverket.
Men någon samhällsskostnadsanalys har inte gjorts av vad mördarsnigeln orsakar för skada, och vad det skulle kosta att förhindra spridning.
– Vi har så många arter och begränsat med resurser.
Tror du att den hade kunnat stoppas från början?
– Svårt att säga. När vi handlar varor och fraktar dem kors och tvärs, så händer det saker. Svampar och bakterier sprids också. Från tredje land är det hårdare krav, men inom EU är det svårt att stoppa sådant som inte är reglerat, det vill säga arter som inte finns med i förteckningen.
NATURVÅRDSVERKETS RISKKVALIFICERING AV INVASIVA ARTER
”Arterna är vetenskapligt bedömda efter deras ekologiska påverkan och invasionspotential. Av dessa bedöms cirka 120 växtarter och 105 djurarter ha hög eller mycket hög risk att bli invasiva i Sverige inom 50 år. I samråd med experter har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten valt ut ett antal av dessa arter för en samhällsekonomisk analys.
Vi har bland annat utvärderat arters bidrag till eller hot mot ekosystemtjänsterna, skadekostnader för samhället, effekter på människors hälsa och möjligheten att utöva rekreation i naturen. Vi har även gjort en kostnads-nyttoanalys av vad det skulle innebära att reglera respektive art. Konsulter har utfört analyserna.”
